När konungen kommer ridande i regnet...

21.11.08

Vi skulle städa va.
Naturligtvis öppnade det en ny klädaffär i passagen mellan hallen och köket.


Ja och nu ser ni ju själva hur snyggt min yngsta klippt sig...
Nå, städning och uppsnyggning av mamman stod alltså på schemat.
Konungen skulle komma på besök troligen under fredagen.
Jag surfade på facebook och undrade varför han inte svarat mig.
Men just när vi låg och städade i godan ro så ringde han.
Samtidigt knackade det på dörren så jag sa "hej hej sötnos jag ringer dig om en stund".

Då var det han, författaren.
Som skulle komma tidigast idag.
Det är något väldigt fint med att bli så överraskad.
Mitt i vardagen av djup trötthet, städning och läxläsning.

Lilla M på ena sidan och stora P på andra.
Första natten på en månad som jag verkligen sovit.
Lite ljus i mörkret sannerligen.


10 kommentarer:

Agnes H sa...

Härligt det :)
Jag kommer visst inte ner till Göteborg den här gången i alla fall. Morgonen igår, när tåget gick, satte en magsjuka sin äckliga tänder i mig. Jag har varit magsjuk kanske tre gånger i mitt liv, så varför just den dagen av alla dagar kan man ju undra. På något sätt känns det inte riktigt rättvist. Men jag ska ta mig tid att göra ett nytt försök, kanske blir det innan jul kanske inte. Ha det fint, kram.

once upon a time sa...

finaste malva, hälsa att frissan e grym

once upon a time sa...

finaste malva, hälsa att frissan e grym

Drömma Lotta sa...

Å käre tid, hoppas att du är bra/bättre nu Agnes!
Det finns inte så mycket jobbigare än just det anser jag. I kategorin vanliga sjukor alltså.
Hoppas vi ses längre fram,
kram!

Once, jag hälsar :0)

Mrs Li sa...

Men, söta lilla M! Hon är bedårande med nya frissan också ;)

Underbar beskrivning av en vardagshimmelsk stund!

Hoppas du får sova lika gott flera nätter nu!
Kram!

Agnes sa...

Ja, magsjukan har gett sig nu. Men det som sved bra mycket värre än sjukan var att jag skulle ha träffat en människa som betyder mycket för mig, som jag inte träffat sen en fullmånekväll i juli p.g.a. mycket turbulent höst. Helst ville jag bara rulla ihop mig till en arg och ledsen boll, men jag har börjat inse nu att det leder ju trots allt ingenstans. Det kommer faktiskt fler tillfällen, och även om nästa resa nog inte blir förrän efter jul så blir den ju i alla fall. Men svider gör det...

Drömma Lotta sa...

Fullmånemänniskan kanske kan hälsa på dig med?
Ah, jag vet en del om att vänta och det är trist för det mesta.
Samtidigt, tiden är bara tid.
Vi får fylla den och låta den passera, plötsligt är december över och du sitter på ett tåg till Göteborg,
bara sådär..

Wettexvarlden sa...

Så alldeles ljuvligt underbart! :)

Drömma Lotta sa...

Ja, och nu snöar det oxå :))

Agnes sa...

Alldeleds sant. Faktiskt :)