Webshop

31.3.10

pia anjou

Ja, den är på g nu. En liten en.
Lagom för mig att sköta...

Men oavsett, så lägger jag ju inte upp allt där nej,
fast allt ni ser på bloggen skickar vi dit ni vill.
50 kr i frakt på kläder, 20 kr för smycken.
Apropå tex peacetröjan :)

Klänningen på bilden från Pia Anjou.
Finns i butiken nu, 849:-


Påsktiderna och fred på magen:

pia anjou

Ja, så ser den ut.
Finaste thishan från Pia Anjou, som på mig gissningsvis blir
lite kort som klänning men för de flesta dödliga fungerar det nog finfint.
Jag måste nog ha den, som en påskpresent till mig själv :)

599:- kostar den och finns även i svart i butiken!


Öppettider:

torsdag 12-16
fred lör sön mån = stängt

Varmast välkomna på tisdag som vanligt sedan.



latte makkiatå me såjja

doppio 1

doppio 2

På Doppio.
På Linnégatan.
Sitter vi och har möten och livspratar.
Hej hej Pia Anjou, du simmar inte ur bild.
Jag vill köpa din peacetishaklänning som hänger i min butik.
Och din.

På stället har de en griffelvägg där stammisar sätter in pengar.
Sen fikar man på sitt konto.
Jag dubbelexponerade som vanligt, en gång med flit.
Nu pratade jag om bilderna, inte kontot.
På sommaren sitter man ute på obekväma bänkar och andas in
dammiga avgaser och så. Det är fint. Jag låtsas att min stad
är större än vad den är, då.

Dagens fråga:

vart kan man köpa en stor griffeltavla att borra upp på ytterdörren?
Kom inte med förslag på små, jag har fyra barn och ett fullbokat liv.
Fullbakat. Toppmatat.


Små smulor av vardag

30.3.10

Diskporträtt. Inte min, viktigt att påpeka.
Det är en liten böjelse jag har, att plåta vänners disk...
polaroid1

Jag sitter i ett hav av tyll och smutstvätt.
Under köksbordet sover tusen korvbrödssmulor sött.
En försvunnen diamant söks, disken står i givakt
på rätt sida av vasken.
Den rena, rätta sidan.

Ibland önskar jag att någon annan klev in,
och tog sagostunden och nattandet. Eller varför inte
kontorsarbetet. Eller städningen.
Tvätten är ok.
Det är mitt rum därnere. Barnen får hjälpa till lagom mycket bara.
För det är mitt ställe. Jag kan prata i telefon i lugn.
Eller höra hur otänkta tankar tar fart, och tumlar runt.
Vibrerar i centrifugisk takt och kanske att luckan bara far upp
helt av sig själv, kanske att de där tankarna far iväg
som projektiler genom rummet in i ventilen ut på gården
upp över fasaden över taken och får en kittlande känsla
när de tittar ner över Koltrastparken och ser Konstnären
och Avi sparka i gruset vid sina cyklar och sedan.
Svepa vidare söderut,
söderut dit där snödropparna redan slagit ut och landa mjukt
i en arabisk delikatessbutik och beställa 2 baklava innan jättebreda
vingarna breds ut och i två, eller tre vingslag är de där tankarna framme.

Rom. Ditt ville de.

Bat for lashes/Daniel. (Känn dig fri att byta ut till valfritt namn...)
Och jag är med trädgård verkar det som.
Det är sant.
Jag har tagit ut glädjen i förskott och gömmer mig
skamsen i köket. Slår huvudet i skärbrädan under en
"väcka smulor och jaga dem till nya härbärgen" jakt.
Det är straffet.
För att jag tar ut glädjen...
Vet ni hur den togs ut?
Jag köpte, för pengarna jag inte hade, gula påsar med frön.

SOLROS
LUKTÄRT
KRASSE
AKLEJA
MALVA


De vackraste orden just nu.
Och jag vill verkligen ha en kamera.
Bli lite buren.
Plåta med en riktig kamera.
Gräva i den hemliga trädgården.
Och fynda nya vintageskor.
I Rom.


Dressbakerys finaste!!

dressbakery

Här ser ni den lite tydligare, hur fin som helst.
Ovanpå under tillsammans.
Nu och för alltid.
650:- och den finns på Drömma.
Kommer ett par i svart i april dessutom.

Mmmm....
Dressbakery


Balettflicka

dressbakery

Idag såg vi de torra höstlöven bjuda upp varandra till dans.
Det är på sant.
De neg så djupt inför varandra, att de nästan gick av på mitten.
Och sen, utanför kyrkan, runt flaggstången.
Först bara ett par, sedan fler och fler
och fler. Ringdans, flygaomkringdans, på chans.

-Mamma ser du!?

Jag ser.

-Mamma det är ju vår, varför dansar de fast de är döda?
Höstlöv är döda löv.

(Spröda, döda, rimmade jag tyst).
Alla som vill kan dansa, alla får. Sa jag.

-Ska vi dansa sen när du är död, mamma mamma?


Det kan vi, om jag får välja klänning själv.

-Du får, du får vad du vill för du är en vuxen.


Om jag fick som jag ville skulle jag ha på mig dessa två klänningar,
samtidigt, död eller levande.
Helt på sant.

Elvira klänning 950:- med svarta prickar.
Library dress från Dressbakery, 650:- vita prickar.



Jag hinner inte med...

29.3.10

motherhood

...allra minst mig själv.
Mycket och hårt arbete som skall uträttas innan påsk.
Sen så är det barnvecka nu. Och nej, det hann inte storhandlas,
stortvättas eller stordiskas innan de kom.

I morgon är en annan dag...

/Drömma-Lotta


Fotografen kommer om en kvart, jag jobbar på en söndag...

28.3.10

brown

Igår spelade Ola den här för oss.

Idag spelar jag den här, för dig...

I högstadiet hade vi en bildlärare som var liten och söt.
Egensinnig och med ett jävla humör, vill jag minnas.
På våra lektioner.
Spelade han alltid Stones. Nästan alltid.
Hur kommer det sig att jag minns mina lärare med sådan skärpa, än i dag?
De var karaktärer, jag vill skriva om dem. Så att de inte försvinner.
Och hur kommer det sig, att dagens lärare, mina barns.
Är så bleka?

Var det jämtlands fel, klimatet, mörkret?
Det faktum att de inte fick jobb någon annanstans?
Det finns väl inga svar men ni hade älskat Kerstin och hennes outfits.
Den lilla klockan i kedja mellan hennes gigantiska välfyllda strut-bh.
Hennes långa stickade västar över knytblusarna och dräkterna från sent 60-tal.

Ni hade älskat mattelektionerna. Hur den långe sorgsne mannen med skägg
stod därframme och hur man fick sudda tavlan med "morfar suddi" om man varit duktig.
En gammal svamp, en äkta svamp som blöttes lagom noga.
Och hur "frrrröken Charrrrlotte" gick fram på sina flaggstångsben
och undrade om de andra i klassen tänkte som hon:

Jag ska aldrig glömma den här tiden.
Jag ska aldrig glömma hur ljuset föll in över bänkarna och hur fossilerna
i stentrapporna såg ut. Hur det kändes när H drog in mig bakom dörren
till FA:n och kysste mig. Knäsvag var ett litet ord i sammanhanget
Hur våran gympalärare bar mig i sin famn när jag svimmade en gång.
Är det därför jag gillar att bli buren? Bara en parentes.
Jag ska heller aldrig glömma någons självmordsförsök nedanför ungdomsgården och hur jag bara fick en känsla av att jag måste ner till spåren.
Hur han såg ut när han låg och sov, som en blek prins med lockarna svettiga
runt pannan. Hur tung han var att flytta på. Hur lycklig jag var när jag fick
min gula Crecent, hur hemska tjejer kan vara mot varandra och hur skönt
det var att sitta och meta på bryggan, med Hanna.
Vi hade en liten bandspelare, med blandband, såklart. Som fisken inte var så förtjust i...


Och jag vet inte vad jag vill säga med allt det här.
Bara att det är en bit av mig. Min uppväxt i Jämtland.
Mina lärare. Att jag var knäpp redan då.
Och att på den tiden var det ändå rätt ok att vara det, där.
Kände jag.
Jag undrar hur det är nu. För mina barn.
För de som är unga nu.

Jag undrar verkligen det.


Kräfta

27.3.10

two arms

Jag målar naglarna i färgen Paris (kräfta).

Jag målar naglarna i färgen Paris och min lika kräftröda klänning hänger på en vit galge i klädskåpet. Som har en obestämd vinrödsvartbrun nyans.
I mitt hem finns 3 olika sorters röda franslampor. Franslampor i rött
är porr. Och apropå porr.
Idag klappade en man på mitt hår när jag stod på spårvagnen.

-Är det ok att jag gör såhär? Du är så fin...
Jag log och sa att det inte var ok. Han såg lite galen ut.
Varför dras alla dårar till mig. Alla fyllon och påtända,
de vill alltid något. Det är ok, för det mesta.
Men jag ville verkligen inte bli klappad på. Inte av honom iallafall.

Om en liten stund står jag i duschen. Tvättar av mig klappgalningens vibbar.
Om en liten stund efter det tar jag en väl kyld flaska ur kylen.
Och smyger in till min granne E.
Tvärs över gatan. Bor hon. Laga mat. Äta mat. Musika oss.
Med andra fina.
Det finns ett ställe. Som heter Ritz. Jag ska ta mina klackeskor,
mina kräftfärger och slå världen med häpnad.

Eller nåt.


Ps, jag såg en film igår om en man som klädde ut sig (hjälpligt) till superhjälte.
Han skulle rensa upp gatan. Han hade vapen som:
getingar på burk, glaskulor för att få skurkarna att snubbla, slangbella osv.
Sen dog han på slutet.
Som en äkta hjälte.
Ok, nu måste jag verkligen duscha.
Fin helg till er alla.


Elva till sexton

emilia

jacob

drömma

Elva till sexton har vi öppet idag.
Välkomna in och hälsa på Det är jag, J och bästa praktikanten.
Ellen är ledig nämligen.
Vi ska spela glad musik och kyssa bort regnet från era kinder!


Mera Holgabilder. Underexponerade, dubbelexponerade.
Jag har inte gjort ett smack med dem i efterhand, möjligen ändrat
vitbalansen något. Det känns bra. En dyr men spännande hobby.


Sen tänker jag på tango igen.
Och på att gå. Den här vintern har jag gått alldeles för lite.
För jag gillar ju det där, att ta sig från A till B och inte veta
ett smack om vad som ska hända där emellan. Och tänket.
Som flyter och svävar samtidigt, inuti och utanpå klänningstyget.


Analoga drömmar

26.3.10

looking at elvira

Jag har fått hem mina bilder, mina Holgabilder.
120 mm lycka.
Misslyckade små lyckor, fjärilsfladder i hjärtat.
Jag vill fota alla mina vänner med den här vita skönheten.

Så, här är jag.
Hej hej.

Zigenarmannen med trumpeten på Järntorget, hade slagit ihop sig med dragspelsfluffaren.
De drog en tango så att jag blev tvungen att ta några danssteg där i gruset.
Sen såg jag att körsbärsträdens knoppar börjat svälla och flera par som kysstes.
Då ville jag gråta men jag log, istället.


Kolla kolla!

Drömmas Garderob på hemnet!

En lägenhet är till salu, och någon som bor där har den goda smaken att shoppa hos mig :)
Vilken sjukt fin lägenhet, önskar jag kunde återgälda tjänsten och köpa lyan...

Alvhem

Kyss!
/Drömma-Lotta


Skor...



Jag behöver verkligen fler klackeskor!

Den här staden gör med mina klackar vad Östersund en gång gjorde med min kropp och med mitt hjärta.
-Nedsliten, hudlös och charmig, men omöjlig att vara med.
Nu när jag gått en hel vinter i antingen gummistövlar eller 2 olika svarta par stövlar är det dags att se över
vårbeståndet.

Ingen vacker syn.
Ingen vacker syn alls.

Systrar och bröder,
har ni länktips till bra skor som får fjärilarna i magen att vakna lite?
På Drömma finns dels vintageskor och dels Barund.
Men jag vill ha mer, fler och och och.....


Please?


Långt hår



Jag
älskar
Hannas
bilder.


Igår såg jag Alice i underlandet.
Det jag framförallt tänkte på var:

Alice klänningar
långt hår
att 3D glasögonen borde täcka hela huvudet liksom
att jag aldrig slutar fantisera vidare och missar handlingen i filmer jag ser
mitt liv är som en saga självt
jag tycker om att bli buren
det är vår i min stad
jag vill ha långt hår igen...


Om att vakna för tidigt när man inte behöver

backstage

Gammal bild, från en visning på Världskulturmuséet. Sötaste modellen i Linnéas bröllopsklänning.

Jag är lite ordlös, men å andra sidan, klockan är inte åtta än och min kropp är ovaken.
Mitt telefonjack har varit utdraget ett tag. Jag saknar det inte, det är ändå bara tre personen som söker mig via det numret.
Och då kan de ju nå mig ändå tänker jag.
Min granne är elöverkänslig och lider av sånt. El och grejer. Mina telefoner i synnerhet.
Hon säger att jag kommer att hitta mig själv om jag drar ur jacket.
Ja, så jag gjorde det alltså.
Vet inte om jag hittar mig bättre för det. Måste fråga henne idag,
hur länge man kan förvänta sig, tidsmässigt, att det tar...


Konstnären!

jacobs flyer

Hey, masa er till Sveagatan idag eller i morgon.
Det blir fint.

Sveagatan

Jacob Nyberg


Hon är min!

25.3.10

ros

Fin va?
Jag vill ha på mig den här på lördag.
Den hänger hos Ellen, vi provade klänningar hos varann idag och den här...

Hon är min, baby.


Must have!

24.3.10



Calendar
Found via my Flickr friend Happymeat :)

Ligger i sängen, medans alla mina vänner sitter på Kino och lyssnar på Simon och Miriam. Somnar vilken sekund som helst, i morgon är en ny dag...

Och jag ska drömma att jag badar i kalendern, den är som en saga i väldigt fina färger. Mina fingrar längtar efter att få stryka över det där pappret, den saken är helt säker.


Nyhet: Ateliers Franka

ateliers franka

ateliers franka

Ateliers Franka

Nytt underbart litet märke på Drömmas scen.
Vi pratar siden och spetsar, svart och grädde.
En body med öppen rygg helt i spets som är magisk.
En liten bh, en trosa och den där transparenta kjolen.
Fin längd tycker jag.
Och inte att förglömma, hon har gjort den lilla svarta.
Den är väldigt väldigt fin.

Bilderna gör dem inte rättvisa så jag föreslår, att ni alla.
Kommer in och knäböjer, smeker och sedan varsamt drar in Franka
i ett av våra provrum.
Ni kommer att dansa så fint därinne, på heders!


Drömmas Garderob, två stiliga pressfotografer och så lite migrän på det...

23.3.10

Drömmas Garderob

Drömmas Garderob

Drömmas Garderob

Jag och Ellen blev matförgiftade igår.
Inte roligt.
Men, man är väl proffs så upp och iväg till jobbet för att
stryka klänningar och fotas för GP.
Jag hade inte puder med, min höga vita blanka panna kommer att lysa
så fint så fint...

Iallafall, de var förtjusande och av någon anledning verkar jag.
Kanske. Få bli en etta.
Vad är det då undrar du, jo det är att man hamnar på omslaget.
Tänk va, om jag bli omslagsflicka?
Herregud. Vid 36 års ålder, soon to be 37.
Tufft att visa barnen.

Iallafall, jag är totalt slut och febrig så vi stänger nu.

Hej hej,
/Drömma-Lotta

Ps, klänningen kostar 1.200:- och finns nystruken på Drömma.
Skorna kommer från danska Barund och ligger på 1.695:- med
öppen tå och allt. Superfint :)


Lotta Mia Linnéa

ateljén

happy

I ateljén för snart ett år sedan...
Fint som en klänning.


Waiting for Ellen...

22.3.10

for Ellen

waiting

and new hair...

...and new hair.


Min melonklänning.
Jag älskar den.

Hej...


Jag älskar min blogg!

21.3.10

Anonym sa...
du kanske har något tips på vad man skall göra om ens hjärta gått sönder? kram
21 mars 2010 17.53

Anonym sa...
Anonym: Tänk inte det värsta. Tänk om det inte är så som du tror? Tänk om han har sina skäl att göra som han gör? Tänk om han inget hellre vill än att få träffa dig? Tänk om han står där en dag igen? Släpp inte taget, låt inte dystra tankar slå sönder ditt hjärta. Låt hjärtat vare helt, så du har något att älska med när han kommer tillbaka, för det gör han.
21 mars 2010 19.16

******************************************************************************

Jag har ju ett statistikprogram, enligt det är det iallafall inte samma dator som skrivit detta.
Jag vet inte vilka ni är alls, och det spelar ingen roll.
Det var bara så vackert.
När kommentarsfält lever sitt egna liv och det inte längre handlar bara om
Drömma-Lotta och klänningar utan ja.

Fan.
Jag är stolt över mina läsare. Jag borde klippa och klista in era kramar
till varandra oftare. Det borde jag...och den här är till er två:




Dansa mig...



Dansa mig till den plats där jag blir fri. (Tack för tipset, E!)

Det är någon slags söndag.
Räkan förbliver död.
I väntan på att forskningen tagit större kliv än nu,
ligger den i frysen och hoppas på att få tillbaka sina hjärtslag.
Lilla M grät över det och över att inte alla klänningarna i Mordstan fick
följa med hem och jag oroade mig över den påtända mannen som försökte
rycka upp en stor träpåle ur en jättekruka med tillhörande träd i.
Endast 3 steg från gymnastflickornas uppvisning.

Vi satt på Åhléns balkong och ingen annan såg. Vi såg allt.
Tills jag började gråta och jag visste inte varför.
Så vi gick och köpte billigt lack i 3 nyanser av kärlek till våra naglar.
Istället.
Sen gick larmet när vi gick ut.
Ingen brydde sig men vi gick tillbaka och larmade av oss.

Jag gör mitt bästa för att tänka på annat men det är så svårt.
Hur gör man?
Frön är bra. Gården ser förjävlig ut, det kan jag väl tänka på.
Att jag står där ute och städar upp när du ser på.
Med en finöl på trappan under körsbärsträdet och koltrasten till kvällsspis.

Nu är jag där igen.
Och ni frågar mig hur man gör om man får hjärtat krossat?
Vad ska jag säga. Jag är ingen.
Det är skit när det händer, och det är livet.
Du som skrev det där, du vågade, du dör inte förgäves om du en gång hoppat.
Det är vad jag tror.
Själv vill jag leva med hjärtat öppet som ett barn.
Varför vet jag inte, det bara blir så, hela tiden.
Jag är stolt som en jag vet inte vad, men hjärtat spränger och lever sitt eget liv.
Lite mindre stolt än jag ibland tycker det borde, leva.

Någonstans är det väl så att vi kan bestämma oss,
hålla kärleksdiet och göra eternals och sudda ut och gå vidare
och tänka aldrig aldrig mer.

Sen blir det som det blir,
förnuft och känsla ni vet...
Jag behöver tala om annat än kärleken men samtidigt finns den i allt.
I allt jag gör hela tiden.
Det som har varit och det som ska komma, spelar så liten roll.
Det är nu, NU.
N
U
-som jag ska dansa.
Min tango som gör någon stum.
Nu som jag ska laga mat med Konstnären och luta mig mot J och dela min hemlighet som ingen annan vet.
Det är nu jag ska sitta i ett mörkt rum och lyssna på min vän Simon
när han vänder plattor med Miriam (Kino, onsdag!) och nu jag ska
krama träden i Koltrastparken och riva min kind mot den sträva barken
och sedan smyga in till Emilia och nypa små bitar av mörk choklad
och må bra.
Det är ok om du ler, det är ok om du skakar på huvudet och skrattar
åt att jag inte är konsekvent.

Det är inte en konsekvent blogg, det hade du vetat om du hängt här ett tag...
/Drömma-Lotta


Funderar högt

20.3.10

flickr

Ibland blir det för mycket prat om barn, familj, kärlek
eller brist på sådan, och jobb. Jobb jobb.

Vi behöver tala om annat.
Om?
Ja, tex att så små frön i pyttekrukor.
Drömmar som inte har med barnen eller jobbet att göra.
Gud, jag ÄR liksom min familj och mitt jobb. Jag älskar det.
Men, du vet.

Så blommor och skörda och prata musik och resor som inte ännu tagit fart.

Kan det vara något?
Känningar och hallonkyssar i all ära...


På kalas





Det var fullt med folk i butiken idag, sådär så att man får springa
runt hela tiden.
Jag älskar det, även om det blev få cupcakes eftersom vi brände dem
några gånger. Vi hann inte passa ugnen alltså.
Kunderna först och allt sånt.
Kassan fick ett bryt på slutet, den orkade inte.
Spänning på hög nivå som ni förstår.

Sen åkte vi på kalas, våfflor och tårta.
Lilla M blev som vanligt lite överväldigad av allt folk (speedad)
och lilla E blyg. Stora E skar sig i fingret och min barnvecka
lider redan mot sitt slut.
Fan vad fort det går jämt, och gud vad trött jag är till helgen.

På min lediga dag skall bokföring göras, ett skatbo till hår
skall färgas, tvätt ska tvättas, hem skall städas,
en fika ska fikas i kärt sällskap och så måste vi.
-Vi bara måste in till Mordstan.


På det hela taget är jag ok och detta kan mycket väl vara
det mest nervkittlande och förtjusande inlägg som skrivits på länge.
Ni förstår kanske inte varför just nu, men om två månader
om en tillbakablick skulle göras så kanske.
Inte vet jag, men kanske att.
Vi kan säga att det var där hon vaknade, det var där allting började...


Vem vet.
Kaningenfåtystpåhennegudihimlenalltsåhonbehöversovaellernåt.


Lycka (och mina söner sover över hos sina vänner)

19.3.10

stället

färg

Jag tror att jag skulle vilja stå på en bergstopp
någonstans i Norge med mina döttrar.
Ta dem i handen och skrika ut våra röster som starka
stålklockor, himmelska som bär över dalen
till nästa topp och nästa och nästa, tills de når någon.
Som kan svara oss. Sådär som man vill bli svarad.
Bekräftad. Buren. Sedd. Allt.
Vi klarar det fint själva. Det är inte det.
Men jag vill ändå.
När jag lyssnar och ser dem. Glittret i deras ögon då.
Är värd all smärta det är att sträva ensam.
All födslosmärta all ekonomisk stress och sjukdom, känns inte alls då.
När jag ser mig själv i deras ögon är jag den vackraste
starkaste och modigaste som finns.

På ICA i Haga smög sig en räka ner i lilla Ms ficka.
Hon vill få den att leva igen.
Simmar snett i en skål gör den nu, och hon sjunger för den.
Spänner ögonen i den och besvärjer den att leva.

LEV säger hon!
L E V.

Och jag lyssnar.
Vi blir bra.
VI ÄR BRA.


Lördagsgodis: 30% på alla skor

couch

Det regnar i Göteborg.
Lotta och Ellen har det inte roligare än de gör sig.
Så.
I morgon bakar vi cupcakes, svävar runt i våra butiker
med klackesor, blommiga förkläden och pussmunnar.
Vårt enda mål är att behaga och hjälpa er.
Sprida lite solsken, släppa sorgfåglar fria och spela
musik som tvingar bort det grå...

Kysspuss,
Lo


Fredagsmys...

alla får ligga

Jag samlar på små meddelanden med min mobil.
Insprängda, hemligt gömda i staden eller öppna som fyraåringars hjärtan.
Gjorde ett set på Flickr som heter "alla får ligga".
Det anspelar inte alltid på sex, utan lycka och kärlek och ja.

Personal-liggare? De har nog roligt på det där lunchstället iallafall,
för de klappar på varandra och skrattar hela tiden.
Jag är chef, och ensam. Men jag har ju hyresgäster.
Räknas de som personal?
Då får jag ligga med två fransoser och Ellen.
Fast de är upptagna alla tre.
Och sånt överlåter jag ju åt andra så jag kammar noll.

Då vet ni lite mer.
Jag har en inte helt rumsren humor, kan vara grov i munnen
som en hamnarbetare och tycker om att bryta arm som grädde på moset.
Fast nuförtiden förlorar jag oftast.
Eller så har de jag tvingat mig på, varit extra starka.

Nu måste jag verkligen försöka sova.
Det är inte klokt åt det, vad jag behöver.
Natt. Skatt. På min hatt.
Godnatt.


You are the light

18.3.10



brun



Flätar håret på nybadade flickor.
Tänker på färgen brunt och doften av våt jord.
Tänker på ljus.
Och på tårar, med ljus som träffar dem.
Flätar min egna hårgardin, den är hopplös i Göteborgsvädret.
Luktar på fådda blomman och tänker att jag och barnen har det bra.
Luktar på hur det är att vara ensam.

Tänker att det vore skönt att vara ensam en kväll.
Utan barnen.
Och att oensamt fläta händer och fingrar ihop till en trollsk härva
av manligt och kvinnligt.

För kännedom.

Bilderna är från det där huset, där vi ska fota min kollektion.
Och från golvet hemma, för ett år sedan eller så.


Sweet Mistake



Somsagt.
Jag skulle bara fota en dagens outfit men det råkade bli.
En film istället.

Jag tycker om min nya klänning.
Och nu vet ni hur jag ser ut utan huvud, totalt ointressant men ändå.

Det är fortfarande dimma.
Fast nu sitter jag i mitt vardagsrum istället för på en buss.
40-talisten är sämre.

Och hjärtat vill ha tillbaka solen. Och sömnen.
Tack.

/Drömma-Lotta


Dimma...

Jag har inte sovit. Men tvätten är snart klar. Vi sitter på en buss som simmar genom dimma.
Snart. Ska ni få se mig.
Bara dimman lättar.
Och hjärtat med den.


Del två i: jag vill inte veta.

17.3.10



Lilla Ms rosa kycklingar...
Fast just nu måste jag hämta på dagis.
Återkommer.



Och så var vi hemma igen.
Linnégatan var full med grus precis som i morse, lilla M grät men.
Tårarna räckte inte för att tvätta bort det grå.
Hon hade tappat bort en rosa kyckling. Bara en sån sak är värt
en stor gråt. Sen funderade hon.
På varför det finns så många hönor men bara en tupp.

-Mamma, jag tror att hönorna blir gladare om de får en varsin tupp!

Eller hur. Ja?!
Och hon brukar sminka mig på kvällen, det är jätteskönt.
Hon säger att hon ska vara min sminkerska hela livet. Att vi ska bo på
samma gård och att vi ska lägga ost i alla hål som finns i marken.
Till mössen. Som inte har mössa. Lilla M vill inte heller ha mössa.

-Hålen är snälla på dagen men akta dig mamma!
På natten kommer drakarna från Kina.
Hålen når ända dit. De kan ta oss säger hon.
Men då lägger jag mig ner och gör mig jättetung.
Jag vill inte dit säger jag till lilla M.
Eller så skriker jag NEJ.
Nej är bra.

När vi är nästan hemma, mellan kyrkorna.
Knäpper jag upp kappan och luftar mig, luftar blommtyget och midjan.
Det står en man på andra sidan och naglar fast mig.
Trycker mig mot lyktstolpen med klara ögon och han är lik någon.

Lars Norén.

Det var fanimej Lars Norén.


En fråga om ett sött misstag

Jo.
Jag skulle ta en bild på mig själv men råkade istället filma.
Då kom jag på att det var rätt fint, tänk att lägga upp
klänningsfilmer på youtube.

Ok, så långt allt väl, filmen är uppe. Men.
Jag vill lägga på egen musik, alltså inte de små snuttarna
de har att erbjuda.

HUR GÖR MAN?





Skor 350:- och finns att köpa på Drömma.
Storlek 38, men de är ganska smala.
Min lilltå trillar ut lite, annars hade jag köpt dem själv.

För de är väldigt sköna, och gröna...


Jag vill inte veta.

16.3.10



Vi ska äta nu.

Och jag älskar det här.

Uppdate.
Det knäppa var att jag fick en minneslucka.
Och glömde skriva klart det här inlägget.
Men så mörkade jag genom att göra en "del två".
Som inte heller har med något "jag inte vill veta" att göra.
Så, nu vet in det.
Hur pretto det eg var på en skala.
/Kyss,
Lo

Bilden är från en av mina desiners, Pia Anjou.
Hon är en fin inspiration för mig och nu kan ni
faktiskt köpa Drömmas Garderob även i hennes butik!


Varför är det så obehagligt med för korta strumpbyxor?





Nu ska jag lyssna på deras nya skiva.
Som, I'm not yours anymore.


Glitter

På dagis över bordet.
Hänger ett guldhjul med tusen glitterpinnar.
Det går att förlora sig mellan de sprayade ekrarna,
och alla rader av pärlor som smultron på strån.
Löv och så bilder utklippta ur tidningar.
Glitterpinnarna är finast. Det bästa ordet.

-Älskling, kan du skicka glitterpinnen tack?


Jag handlade på Lidl idag. På Linnégatan.
De hade sopat cykelbanan och jag handlade för 413,50 kronor.
Tyvärr glömde jag tvättmedlet.
Jag kom dock ihåg toapapper, bröd, mjölk, köttbullar och de sålde
lyxpåsar med müsli, två för tretti. Tillslut gick vi ut.
Med vansinnigt tunga påsar. Lilla M hittade en silverfärgad kapsyl
och vi fick visst med oss 6 st rosa små kycklingar för 15 pix.


Bara ett tips, alltså. De finns i andra färger med.
Men rosa var finast, tyckte vi.
På Drömma finns med saker som glittrar.
Kanske tusen vintageglajor och jättemassa fina ringar.
Här ser ni några av dem...

195:- st för ringarna. Kom och köp.

Sen vill jag bara säga TACK för alla fina kommentarer.
Ni helar mig. Det är alldeles sant.

glitter


Och smulorna i sängen



Och stripporna som läser min blogg.
Och gatsopningsmaskinerna som står i givakt.
Alla väntar på att kommunen ska fälla ner startflaggan.
Så att de prydligt på led, kan skava bort den sista vintern.
Och den finniga tonåringen som kör åbäket lyssnar på samma
låt som danserskan dansar sina nätta fötter ömma till,
för pengar.
Båda arbetar för pengar.
Mitt tvättmedel är slut och det har flyttat in nya i två av
tre. Portar.
Tiderna. De är färre nu. Alla tror väl att det är jag.
Som fuskar och har snott åt mig fler kolvar.
Och samtidigt som allting händer i vardagen och tristessen
i folks ansikten är ett faktum. Finns det vissa som lever.
Som gör mig förvirrad, förundrad, förälskad och förvissad om.

Att det finns hopp.
Om livet.
Om kyssar.
Och om det faktum att jag återigen kommer att skaka mina lakan
så att smulorna i sängen inte irriterar.
Någon.
Det är ju så.


Jag undrar saker om ljus och ljud.

långa nätter i februari

Jag undrar ibland,
hur vissa band kan vara så underbara och smått genialiska.
Men detta att sångaren i ett av de där vissa, sjunger som skit.
Gör mig så väldigt beklämd.

Ändå älskar alla det där som de gör. I min kropp skär det som knivar.
Jag skiter i att alla hyllar. Och hypar?!?
Hyperventilerar, är vad jag gör.
Detta larmade gnissel till fjortisröst.
Om jag säger det, om mina LÄPPAR formar det flammande ordet.
Dödar ni mig väl.
(Sen byter jag låtlista).

Jag undrar saker. Om ljus.
Hur det kommer sig att det vackraste ljuset är det som
skär genom skitiga rutor och inte tvärt om?
Hur din kind skulle te sig mot gatlyktorna i New York?
Och blir det slagskugga från din magnifika näsa då?

När kommer sommarnattljuset? Det svenska menar jag.
När exakt, börjar det där ljuset?


För är det något jag saknar i mitt liv.
Är det just det.
Är det känslan av att gå hem klockan fem på morgonen, ensam.
Rusig och rufsig. Antingen av vild dans eller av vilda händer.
Det spelar mindre roll, bara den där känslan av att äga hela världen.
Och vara ensam i den. I det där ljuset som är genomskinligt och kan skäras
med kniv på samma gång.

Sen undrar jag en sak till.
När ska jag få kyssas nästa gång?



Eller så skiter vi i sorgerna, och tänker att det kan kännas såhär...

15.3.10

Nångång väldigt snart.
Tror jag att ni är rätt många som köper rosklänningar, röda jättestora solglasögon och höga klackeskor.
Tex på Drömma.

För att den som ni just träffat ger er fjärilar i magen,
så att ni nynnar på Miss Li och så att ni glömmer av att göra
det ni borde.
För att det är vår.

Även om man har en ledsen fågel i bröstet vissa dagar,
så måste man inte lyssna på den hela tiden.
Och nu är det så varmt ute, att den där fågel skulle överleva
även om ni släppte taget om den.
Släppte ut den,

släppte den fri.
I Koltrastparken finns det ett antal, låt säga 23 stycken
numera frisläppta fåglar.

Före detta ledsna, som idag istället sjunger för alkisar,
upptinad hundskit, bleka bebisar i lattemorsornas vrålåk till vagnar
och årets första nykära.

Tänk.
Tänk på det alla med fåglar i bröstet...




Såhär kan det vara ibland




Konstnärer och andra konstigheter

Jacob

Åsa

Ida-Lovisa

Anna Backlund



Trasmattor, jag skulle vilja laska ihop flera på rad och göra mig en stor.
Till vardagsrummet. Ligga på den och titta i taket sen.
Hur ofta tittar jag i taket, det är ju sjukt underskattat.
Jag har aldrig tid.

Min lever och min förkylning.
Jag är sjukfrisk, frisksjuk. Det är lite mera vår.
Och jag har hittat min
kompass.

Skorna i hallen, dina skor i hallen. De var ju där nyss.
Tanken är snabbare än känslan är snabbare än tanken
förnuftet
på hörnet av min ena nagel
som är lite avbruten.

Men kliv över din oro kära vän, och ge mig
modet att breda ut lockarna över honom, över dig.

Om att börja om, ensam fast mindre ensam.
Kanske som två.
Visste du att jag har fyra barn?

Visste du att ryamattor inte går att äta och om alla målar vitt vitt
spelar det ingen roll om vi skiljer oss allting passar ändå in i våra
nya hem.

Nu är bara frågan, har jag druckit för lite eller för mycket.
Kaffe.
Jag behöver.
Tack.

Ps, klicka på länkarna, flera av dem är faktiskt mina vänner.
Han som jag kallar för Konstnären här på bloggen heter Jacob Nyberg.

/Stolt Drömma-Lotta


Retro Deluxe + Drömma

14.3.10







I lördags hade Ellen sin premiär som ny hyresgäst på Drömma.
Det var lyckat och jag tror nog att jag räknade till 253 tulpaner
i hennes butik.
Cupcakes, såklart. Snygga kunder, givetvis.
Massa skratt och bra musik.
Den randiga klänningen finns i hennes butik.
Den blommiga i min.

Jag tycker nog att vi kompletterar varandra mer än väl.
Så, nu hoppas jag att många bloggar om oss, sprider ordet
och hjälps åt att skicka kunder till oss så att vi får mat
på vårat runda bord i ateljén!


Varmast välkomna till Haga, Östra Skansgatan 3.
Måndagar 12-18 och lördagar 11-16.

Kyss,
Lo