Fin

30.5.10





Vuxenveckan börjar i morgon.
Att lämna lilla M och de andra gör ont.
Vi har haft det så fint. Samtidigt har jag en väldigt massa roligt jobb.
Och behov av vila. Äh, jag vet inte. Jag vet bara att jag älskar så att
hjärtat vill brista och att jag ibland även blir vansinnigt irriterad på dem.
Det är fanimej inte rosa fluff att vara mamma.
Det bästa och jobbigaste på samma gång.

I lördags var jag iallafall och hälsade på i trädgården.
Nu är det officiellt.
Jag har en trädgård att påta i, eller vi har.
Det känns högtidligt och skojsigt. Jag gläder mig något så galet!!
Kan ni fatta?
Jag måste låna stativ och plåta mig där, i röda gummistövlar, förkläde
och ändan i vädret :)

Trött och lycklig kram,

Drömma-Lotta


Östra Skansgatan 3

ola

östra skansgatan

thomas

I fredags hade vi shoppingkväll, modevisning och söta pojkar som spelade.
Allt gick väldigt bra och om ni undrar varför jag är lite tyst.
Är det för att det varit så mycket jobb dels med detta, och dels privat.
Hursomhelstbilderkommertillveckan!

Ett stort asastort TACK till alla som gjorde kvällen möjlig!!!!!!!!

Jag lever och är ok.
Vi har haft en väldigt fin söndag i loppisgettot Majorna.
En rosa cykel i perrrrfekt nyans, glass, hundar, gosedjur, tygväskor,
smink, en rosa tiara, en häst med vingar, svarta tygskor, middag på Moon,
en Morsdagsdrink, en drink till och noll nederbörd.


Flea market

flea market

Det har varit loppis i hela Majorna idag.
Vi har fyndat en hel bunt bra saker.
Dessa saker har jag dock köpt på Fåfängans Antik,
ute på loppisbordet ni vet?
100 kr för allt.

Jag dog lite, och undrar tyst om kameran fungerar...


Tack!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

28.5.10

Hemma, efter årets tuffaste dag-typ.


Att rensa i livet

27.5.10

kan även betyda att rensa bland sina närmare 400 vänner på fejan.
Tar bort gamla jobbkontakter sen forntiden bla.
Inte för att de är onda, utan för att jag vill vara mera selektiv.
Det är osunt för mig att ha fler är 200 tror jag.
Kontakter där.
Vill kunna vara Lotta utan att tänka mig för.
Jisses.
Ni ser ju, hur hon trasslar in sig.
Rensa, minst en om dagen ska ryka!

/Lo som tar hojen till dagis nu snart.
-Ses vi på Doppio dårå?



Bilder i senaste inläggen är från ett fik i Paris.
Ett decemberparis, varför varför fotade jag inte mera?
Nästa helg åker jag till ett annat land, då ska min Holga
och min lånade kamera med. Yay!!!!!!!!!!!!!!


Jahaja

bastille

Torsdag.
Igår hade jag fredagsfeel ett kort tag.
Inte idag. Men, dagen är ny, låt den gry ifred.

Jag gör slut med mina ex. Det ena för att han sviker
och är vansinnigt ego i sitt föräldraskap och våran
nya "relation" (jag vill inte ha något att göra med honom, eg)
där den nya ska vara med och fatta beslut. Visst visst ska hon.
Men, jag fick som den nya i hans liv, anpassa mig i 14 år.
Kul att han gör bättre nu, men okul för mig eftersom alla kanske
alltid blir till nej, efter att de talats vid.
Eller så talas de inte vid och han skyller på henne. Inte fan vet jag.
Men det är iallafall nog nu.

Mitt andra ex är jättefin och bra, en bästa vän och musa.
Men han vill inte ha kontakt, det gör för ont och så.
Han har kämpat, min gud vad han har.
Och så dissade jag lite på mållinjen på ett sätt.
Men mitt hjärta orkade inte mera.
Jag mådde inte bra, jag kanske inte var tillräckligt stark?

Nu går jag vidare, eller jag har ju redan gått vidare.
Men det kändes viktigt att skriva på något sätt.
Som ett dagboksinlägg där man kan bläddra tillbaka och titta
-aha just det, det var den dagen...

För tillfället känns det oerhört lättat och rensat;
hemma i skåp och lådor, matsedlar och koll på läget.
På jobbet börjar det ta form. Med vänner fint och bra.
Anhöriga, check.
Jag tänker vrida mitt liv 180 grader till något ännu bättre.
Jag tror att jag måste det, för att överleva sjukdomar och elände.
Det känns som att det gäller livet.

Och det gör det ju...


Fest på fredag och fritänk...

26.5.10

mirror sisters

Ovan, Holgamisslyckad bild som ändå blev fin.
"Mirror sisters".
Länkarna är till ett underbart proffs som heter Li.

Love this.

And this one...

1984!


Just nu är jag sliten. Det är tur att mina barn är så fina.
Att de runt mig är. Bra. Bäst.
Jag längtar efter en anställning.
Där jag kan vara ledig två dagar i veckan, inte en halv.
Där man kan ta ut semester och ta del av något större
än sina egna vävar allena.
Där man har möjlighet att ta ledigt för att gå på begravning
utan pengaångest över att ha stängt/ta in någon och där man kan
vara lite mindre i fokus själv. Tillgänglig fast inte på samma sätt.
Kunna vara hemma med sjukt barn om det krisar. Eller sjuk pappa.

Jag klagar inte, det är inte det jag gör. Faktiskt.
Men när det är mycket är det verkligen mycket, som egenföretagare.
Fem år, har jag varit det. Hatten av för den här kvinnan, som råkar vara jag.

Som av en händelse (för det borde firas tänker jag) har jag och Ellen fest.

På fredag klockan 17 prick har vi modevisning på gatan utanför butiken.
DJ Ola från klubb Indiean vänder plattor, Tanja Malo och Lolita säljer rossmycken
och gör ett grymt smycke till catwalken av levande rosor!!
Ni shoppar med 20% rabatt på allt och kan få erat hår stylat gratis på plats
i sann 40-talsanda.

Bubbel, cupcakes och butiken fylld till brädden med klänningar. Verkligen fylld!!
Ah, det ska bli underbart att få leka lite med er innan ni stammisar
och vänner sprids som maskrosfrön med vinden. Som ni brukar när sommaren
och turisterna i Haga litegrann tar vid. 17-21. Boka in sommarens sista!!

Kysspuss,
glöm inte att klicka på bildlänkar ovan och på vårt event:

HÄR!


Min vän B

25.5.10

berit vit

berit rosa


När orden sparlågar sig

24.5.10

fest 005 (3)

maria

fest 021 (2)

fest 006 (3)

fest 009 (2)

Då är det fint att titta på bilder.
På lillebroren som matar sin spegelbild,
och på mina vackra vänner M och E.
För att inte tala om diskerskor.
Har ni sett något så vackert?!
Sen gillar jag särskilt bilden från natten,
mellan min hall och köket.
(Vi talar små ytor som ni vet).
Man kan faschineras av att det först är två långhåriga
och sedan två skalliga. Eller av Andreas som skriker
i bubblan, (-griffeltavla, där står nu en ambitiös veckomatsedel bla).

Eller. Om man är finurlig. Då ser man det spröda starka
mellan det som tar lite mera plats.
Nämligen.

Kyssen.



När livet hejdar sig ett slag:

-Och en vän som funnits i 10 år bara slutar andas.
Då finns det finns inga ord. Inte idag.
Bara hennes egna.
För i moderna tider som dessa har vi facebook
och bloggar. Jag tänker att det både är jobbigt,
surrealistiskt och vackert på nåt vis.

På fredag ska vi ha shoppingkväll här, modevisning på gatan,
20% på allt och dj som spelar fina bitar.
Då ska jag göra mig extra fin för henne och tänka
att jag gör som hon önskade.
Lever vidare och skålar till hennes ära.

Men fan vad ont det gör och fan vad jag är trött på cancer.

Drömma-Lotta



halsbanden


Kära vänner...

23.5.10

Min födelsedagslista,
tack Andreas!!!!!!!!!


Himla fina gåvor med.
Musik, klänningar, tavlor och goda viner.
Och Avi och Ellen som diskade.
Jag är en lycklig Lotta...


Honey honey

22.5.10

Man kan väl ha en sorgsen fågel i sitt bröst och ändå ställa till
med fest, säg att man kan? Säg att det blir bättre med finvänner,
godmaten och vinet. Som häromdagen med årets första ätautepåfilten.

Vi lagade mat i judiska palatset där det hade lagts ett stengolv
som såg ut som spegelblank grå is.
Det var stiligt.
Hej...

mirror

salladens början



the dancer


Lite nytt i webshopen!

21.5.10

1952_525_370

Hjärtan och annat från Renaissance Life finns uppe nu!
Halsbanden är ganska rediga, ska mäta och lägga upp diameter ordentligt.
Synd att dygnet har för få timmar, jag gör mitt bästa men hinner
kanske bara hälften...

Fina kunder idag, stammisar och fredagsyra. Fint som en klänning.

/Lo

WEBBSHOPPINGSUGEN?


Om Stil

om stil 1

om stil 2

Finbesök av fin blogg!
Se hur vackert hon matchar Ellens matta :)

Ha den bästa helgen alla.
Själv ska jag sova, skratta, gråta, ha en fest och
gräva i jorden...

Kyss,
/Drömma-Lotta


Om att få smycken i present

20.5.10

time is

wings



Jag gillar halsband. Och ringar.
Örhängen är fint, och armband.
Dock är det väldigt sällan jag fastnar för nya desginers.
Nästan allt i min smyckesgarderob hemma är vintage.

Utom några få undantag.
Som Linnéa.
Hennes stilrenhet som ändå är underfundig, romantisk och sagolik
gör mig lite knäsvag.
Allt är så skönt att hålla i, de får mig att må bra.

Idag har jag lånat den svensk-ryska dockan som dinglar
i en lång kedja om min hals.
Den är lite ljusare än på bilden och len som sammet att fingra på.
Jag kan inte tänka mig en finare present,
i dockan finns en docka som gömmer ett hjärthalsband...åh!

Eller vingarna, som bär dig.

Vi säljer även guldklockan som är inspirerad av antika
klockvisare från Paris. Den har inskriptionen
"Time is an illusion" på baksidan.

Lite alice i underlandet, över Linnéa och Renaissance Life.

Tiden runt din hals: 899:-
Vingar som bär dig : 799:-
Dockorna och hjärtat: 1.199:-


Hej...

19.5.10

First sunny day ever...


Jag har köpt en bikini idag.
Jag överlevde...

Nu vilar jag inte.
Men jag önskar att jag kunde ligga som på bilden.
Vilken är tagen idag.
Så jag har ju ärlighetens namn vilat.
Men jag behöver vila mera...

Idag har jag årets första utemiddag,
det ska dokumenteras.
Ni kommer inte undan, tss.

Kyss,

/Lo


Mellan mina lår

Vad finns där?
Len vit hud som tenderar att vara ganska brun i slutet av sommaren.
Ett och annat litet födelsemärke och tunna blå.
Som små floder.



Om vatten.

Kanalen här. Och pilträden som fått tillbaka sina gröna slöjor.
I vintras frös de fast och vid en alldeles särskilt blåsig dag
slet de sig från isbojan. En nödvändig smärta.
Så den här våren doppar de inte lojt sina gröna hårgardiner i vanlig ordning.
Som om någon överambitiös trädgårdsmästare vadat ut med häcksaxen
och med vattenpasset i högsta hugg, tämjt dem.

Jag sitter på vagnen och ser träden,vet du? Jag tror de håller andan.
För när som helst växer grenarna sig tillräckligt långa, eller om vattenståndet stiger och hinner först.

Gud.
Vilken extas när det händer...


I morse såg jag en pojke som höll i ett träds grenar längre än jag kunde räkna.
Kanske att jag skriver om honom en annan dag. Förunderligt var det.
Han bara stod så, med ena handen i lövverket och stirrade tomt framför sig.
Fingrade på löven och han var helt ensam. Osedd, trodde han.
Jag är säker på att han aldrig mera kommer att höra sitt hjärta slå, så tydligt som där och då.


Ps,
de små söta berlockerna från Amerikat är en kär födelsedagspresent.
Den med rosen på från 1887 är från Drömma,
men nu är den min. Tack.


Now my feet won't touch the ground...

18.5.10

...därför att.
Jag dricker svart kaffe.

Bubbelorden tog slut och värmen tog vid.

Hej hej...


Vi går till dagis nu!

17.5.10

Måndag...

På ett av ungefär tusen utvecklingssamtal den här månaden.

Kyss...

malva


37, det nya svarta....

16.5.10

me and m

me and m

me and m

me and m

...vi har lekt indianer och köpt rosa gummistövlar
till lilla M. Ätit bullar och träffat 40-talisten.
Jag känner mig tacksam och lite glad sådär
i ena kanten iallafall.

Jag kysser ner er för alla grattis och ler med kammat
afrokrull och barnsmink rinnande längs kinderna.
Kan inte välja bilder så ni får alla suddiga.
Snart är det måndag och vuxenvecka.

Lo


Körsbärsblommor och 37-årsfikat

baking

Jag skrev det här igår.
Då var jag 36. Nu är jag troligen 37.
Det borde stämma va?
Det fina med att ha en blogg är förutom er läsare,
detta att man kan programmera inläggen.
Egentligen är det 15 maj klockan 18.30.
Men det läggs upp 16 maj klockan, ja, tex 7.30.
Det är inte så rörigt som det låter.
Jag är bara trött och lite moloken.

Igår (den 15/5, guuud vad hon fånar sig),
bakade mina blommor kladdkaka till filmmyset.
Idag (16/5) ska vi visst göra kappkejks, ni vet såna där
bloggkakor.
När jag skriver det här (igår, den 15/5) är jag mycket trött.
Gråttrött.
Stänger ner. Svarar på fina kommentarer sen.
Vi ses på måndag.

Kram på er.


Modebloggerska ledig

15.5.10

ledig

Jag har inte så många myskläder i vanlig mening.
Men. Jag har ett par cerisa mysbyxor från IKEA.
(Present, tack). Sköna.
En randig tröja från Bric á Brac. Superskön den med.

Annars ses jag mest såsa runt i antik kimono
när jag är ledig, och undekläder från sekelskiftet, det förra.
Inte så mycket högklackat, blommigt 50-tal
och tyllkjolar som vissa verkar tro.

Så, nu har ni sett. Tack och godnatt...


Förlåt men

jag funderar allvarligt på att lägga upp två fåniga bilder.
En suddig på mig i mjukisbyxor, bara för att verka tuff.

Och en på kvistar från min japanska körbär.

Vi får se efter jobbet. Kanske att jag låter bli.

Kanske.
Inte.

Hej på er,
fin lördag till alla.
Det regnar här och jag har inget att säga.
De dagar jag är ordlös här finns det så mycket.
Egentligen.
Fan.


Attgöralista

*spela förvånad i morgon när barnen väcker mig

*glömma bort att det är sista dagen jag är 36

*rensa avloppet i duschen, det är totalstopp nu

*planera modevisningen med Ellen

*dricka för mycket kaffe

*dricka lite mera vatten än igår

*inte gå på fest

*vika 213,8 kg tvätt

*sluta oroa mig för dig

*sluta må illa

*inte tänka på hallonkyssar


Askungen

no rest for me...

Det är lördag.
Jag ska jobba.
Vara mamma.
Fixa och trixa.
Vad jag även skulle vilja.
Vad jag önskar.
Vad mina vänner ska göra en dag som denna.
Ha fest.
Troligen laga mat för gudar och stå tätt ihop framför spegeln sen.
Måla ögonen till svarta brunnar för andra
att förlora sig i.
Välja klänningar.
Välja skor.
Glitterskratta och sväva ut i natten sen.
Dansa i en glödhet ugn och titta på Simon som kisar koncentrerat
när han väljer skivor. Se på när Koltrastar
dricker sig salongs och går hem med någon de trodde var
Juliette Lewis eller Scarlett Johansson.
Tänka att jag brinner men att det där inte är för mig.
Tänka att min famn är inte till för vem som helst.

Och att det spelar ju fan ingen roll, för jag sitter
hemma med barnen. Och det är som det är.

På morgonen sedan, som råkar vara min födelsedag.
Jag vet att de kommer att smyga runt i köket,
fixa frukost till födelsedagsmamman. Baka i hemlighet och slå in små
billiga paket.

Det är ju bättre än allt. Men ändå.
Lite askungen är jag allt, en dag som denna...


Kom hit...eller inte...

14.5.10



Idag tänker jag på siffran åtta. 8,
på en sol i min mage, lite som när man är gravid.
Och på att hon som kanske föder barn på min födelsedag
gillar Melissa precis som jag.

Och på ett farväl.
Inte ett hejdå. Eller vi ses.
Ett farväl. Eller, egentligen två.

Jag ska sakna dig, i morgon.


Mitt bästa ställe hemma...

kaffe innan de vaknat

Barnen sover länge idag.
Jag hinner tvätta många tvättar innan jobbet.
Och. Sitta inlindad i en av mina tusen filtar.
Framför mitt enorma köksfönster, på en liten vit stol.
Kisa mot grådiset utanför, som färgas av skolans tegel
och japansk körsbär. Det blommar när som det där trädet.
Eller träden, vi har faktiskt två på gården.
Nästa vecka har affären intill renoverat klart, då ska vi
plantera på uteplatsen. Spännande för er, det är frågan.

En annan livsviktig sak som pågår just nu.
Farbröder stökar i porten, det ska installeras en slags elmätare
i min lägenhet. Sladdar dras, det pekas med hela armar och jag undrar
vilken diet de går på? Gubbarmar med tillhörande gubbe är gigantiska.
Nämligen.
De ska in här och rota, troligen precis de 2 timmarna som barnen
måste vara ensamma idag.

Jobba ska jag.
Vi har öppet som vanligt denna himmelska klämdag.
Och på lördag.
Sen fyller jag år.
Plötsligt vill jag inte det.
Fylla år alltså.
Jag vet inte varför, men jag vill gärna ångra mig.
Bra att min fest är nästa helg, då är jag redan över den där
jobbiga tröskeln.

Tro nu inte att jag är en sån som vill vara 27 hela livet,
det är inte det.
Jag bara. Det har bara hänt så mycket på sista tiden.
Och det blir svidande tydligt vilka som kommer att ringa mig,
eller inte ringa. På söndag.

Och nu:
en djupdykning i min sköna tvättstuga,
so long...

/Lo


L e d i g

13.5.10



Tack Jonna.

Migrän på ledig dag, naturligtvis.
Så jag spelar lite fint. Rensar ut ett skåp. Tvättar.
Blir bjuden på plättar till frukost av min äldsta dotter.
Ger bort en stereo i ett hopplöst hopp om att få vänlighet
och respekt tillbaka. Smakar på fuktig luft och bär ner saker som tynger.
Till min källare.

Sen undrar jag över passion över trygghet över att inte känna skuld
och över vädret som inte vill vakna i år och om varför det där med att
skriva och inte visa för någon annan är så väldigt mycket otäckare
än att skriva här, för er?

Känns det inte som söndag idag, så säg?
Kram...


Skafferi....

12.5.10

lilla m, in my mothers old dress...



När jag var liten älskade jag mormors skafferi.
Alla fina gamla kakburkar, doften, en hemlig värld.
Nuförtin är Spotify mitt skafferi.
Kärleken till burkarna har vi kvar, min bror och jag.
Den som skymtar på bilden fick han på kalaset.
Med kakor i. Såklart.

När jag bodde i ett kollektiv för vanartiga flickor,
i ett magiskt hus som hette Melonia, nio rum och i källaren spökade det.
En nedlagd veterinärpraktik med djurhår och annat intressant kvar.
(Varför dokumenterade jag inte den tiden mera?)
Då hade jag öppen spis på rummet, en stor vacker ek som susade utanför.
Och stora fester med väldigt blandat klientel.
Mina romanser var. Hur ska jag säga.
Eldiga, redan då.
En sångare han sjöng som om han var en katt någon försökte strypa,
en annan var poet och hade bott tio år i Nepal.
En tredje var lärare. Nu säger jag inte mera.
Men iallafall.
Jag ska berätta. Att det fanns ett skafferi i det stora lantköket.
Det var så stort att man kunde bo där.
Och även om det inte var så många burkar med kakor utan mera säckar
med bönor och ris där. Så älskade jag känslan.

Av hemligheter och speciella tillfällen.
Jag undrar hur många av oss som kysstes därinne, eller grät?

Sånt undrar jag.


Dagens status på fejan:

Lotta Wartel: -skojar inte, jag undrar verkligen om någon har en bäverkostym att låna ut?
Pappan säger att han ska tänka på saken, jag säger: frågan är fri!
Har du en bäver över, maila mig. OBS, detta är inget skämt, jag har har typ panik...


Alltså.
Min son som går i sjuan.
Han ska vara bäver i en naturpjäs som de ska spela i Slottis för
dagisbarn och föräldrar.
De har repat halva terminen.

För det första:
hur känns det för en hormonstinn ung man att behöva spela bäver?
För det andra: varför har jag ingen tid på mig alls att fixa en kostym?

Och slutligen:

har du, eller känner du någon, som äger en bäver. (eller björnoutfit).
Maila eller svara här så styr vi upp ett möte.
Gud.


Felknäppt

felknäppt...



love

Hos älskade min bror, igår.
Han fick fina koppar och gammal burk.
Deras nya hem börjar ta form, så vackert och vilsamt där.
40-talisten var en smula förvirrad.
Och, han korkade upp min present utan att fråga.
Inget gott vin i ärlighetens namn, så nu ska jag koka
en rödvinssås för gudar, ikväll.
Lilla M tycker mycket om min mammas virkade klänning.
Helst ska den vara felknäppt.
Det är finast.
Och.
Jag önskade att jag kände henne (mamma) när hon var liten.
Och att hon hade fått känna oss nu.
Hon är alltid med oss ändå, men ni fattar.

Det är inte samma sak.
Människor som man älskar över allt annat.
Att förlora dem är fruktansvärt.
Och livet.

Det regnar.
Och jag känner mig en smula melankolisk, ja.


Jag har köpt lila Balsaminer

11.5.10

ny 50-tals kjol...

...de står i mitt fönster och sträcker sina armar mot solen.
Och den andra loppisfyndade kjolen. Tycker jag mycket om.
Tjock och mjuk. Och randig.

Hela jag är randig idag.
Vita ränder.


Nu: ett kalas att storma!


GLÖM INTE

Att komma i färgglada kläder till Haga, klockan 21 idag.
På torget tränar ni in en dans och NORSK tv filmar.
Inte Svensk, jätteviktigt. Heja Norge :D

Ni hittar eventet HÄR.

Jag och barnen är på fest hos lillebroren och kommer bara förbi
och tittar i början, men lilla M behöver sin skönhetssömn
så för mig blir det inte till att vinka till mina Norska läsare, tyvärr.

Kyss från Lo


Dagmar...jag undrar när hon har namnsdag?

10.5.10

Sen blir jag sådär trött.
Inte alls döhärlig och vacker.
Utan bara t r ö t t.

Ellen är sjuk idag.
Och jag har ingen barnvakt eller dagishämtare.
Men vet du vad?

Jag tar mitt trötta anlete och stänger butiken klockan 15.45.
Så att vi får en bra start på barnveckan.
Så får det bli. Och på torsdag, har vi stängt med, kom jag på.
Röd dag.


Nu ska jag skriva brev.
Ett riktigt...


Och läsa flaskpost...


Fri



Jag har varit på möte.
Suttit rakryggad. Kickat ass.* Fällt en tår (ok, flera).
Mest för lättnad och av stolthet, kryddat med min
sista uns bitterhet och ilska. Fast, inte mycket kvar av det där.
Jag är lättad. Fri. Jag lät alla tomma ord och löften
rinna av mig därinne. Det har gått två år nu.
Han ska "komma tillbaka" när allt har lagt sig lite.
I all hans rörighet.
Jag undrar, utan bitterhet, om detta tar ytterligare två år?
Samtidigt är jag fri nu.
Allt flyter för tillfället smärtfritt och jag.
Hittar andra kanaler. Det är faktiskt väldigt bra.

Jag vet att det kanske är för privat det jag skriver om här.
Samtidigt är det en styrka som bubblar i mig.
Det spelar ingen roll om du är man eller kvinna.
Vi är människor, det hävdar jag envist.
Vill inte höra "män är skitstövlar".
Män föds av kvinnor, glöm inte det. Göra bättre.
Jag vill göra bättre, med mina barn.

Vet ni, jag tror att det blir en gladare Lotta nu.
Så hur hemskt det ändå kändes med de där mötena,
när jag fick svart på vitt vem jag levt med.
Så, var det ju det bästa som kunde hända.
Nu slipper jag älta i två år till tänker jag.

Och jag har köpt en dagbok. Och en vit penna av märket Ballograf.
Den ser ut som de där pennorna mormor hade hos sig.
Som hon prydligt skrev sina handlamatlistor med,
och antecknade poängen man fick i pokerspelen, till 11-kaffet.

Fast den var ljusblå den där pennan. Min är vit och skitasnygg.
På cafét skrev jag och det var en inledning och ett avslut
på samma gång.
Jag försökte tänka dagbok och inte blogg.
Jag är så van att tala med er hela tiden.
Men. Jag läste nu och det ser fan ut som början på en bok.

Läskigt.

Hoppa Lotta, säger en liten röst.
Jättejätteblygtmenändå.
Man kan ju alltid drömma.

*Bilden lånad från filmen Kick-Ass!


Hjärtat

9.5.10

P1200002

P1200004

Jag vet inte vad det är för dag.

Jag tänker på saker. Och känner mig ledsen ibland.
Genuint.
Det går över.
Jag vet.

Istället kan jag säga att.
Min jeanskappa har guldknappar från 20-talet.
En ligger i kappans ficka.
Tröjan kommer från Bric á Brac. En återkommande sak om våren.
(Tröjan).
Kjolen är fin. Den har fickor. I fickorna av blommor ligger näsdukar,
en femtioöring, ett rosa plasthjärta, lite grus och någon annans minnen.
Bruna mönster på benen och en väska från Mordstan.

Jag har fikat med flaskpostkvinnan.
Spelat ett spel som heter Master Mind.
Betalat för mig.
Fyndat en antik spegel för 10 kronor.
Blivit tårögd för många gånger.
Tittat på min mobil ännu fler.

I morgon kommer mina barn.
Jag fyller år om en vecka, jag vill inte fira det.
Alls.

Den här låten är fin.