Jag har aldrig varit i New York

31.7.10



Så jag tittar på staden i filmer istället.
Som den här...


Mitt hår blir som ett enda afroburr i Göteborgsvädret och:

30.7.10

Bokföring...
Fan, jag är ju faktiskt helt ok på det här.



En ros till mig själv...
See you later!


Jag bjuder er till fest!

29.7.10

Drömmas Garderob

Närmare bestämt på onsdag 4/8 klockan 18-21.
Då slår vi klackarna i taket en sista gång, skålar i gravbubbel och lyssnar på finmusik.
Och träffar alla stammisar på en gång, alla fina underbara kunder.
Det är först nu, när jag skriver det här, som det börjar bli verkligt.
Inte så att jag ångrar mig, men det känns bitterljuvt på nåt sätt.

Eftersom det mesta som säljs i butiken är på kommission betyder det att vi inte säljer ut så mycket.
Men.
Under kvällen och bara då, kommer jag att ha 20% rabatt på allt utom två märken.
Där är det 50% som gäller (denna kväll), Drömmas Garderob och Dress Bakery.

Då får ni ändå lite godis tänkte jag. Och handlar du för över 1500 kr får du en sjal från Drömmas Garderob så långt lagret räcker!!
Glöm nu inte att vi även säljer ut butiksinredningen. Allt från expedithyllan i köket, till klädstänger, spotlights och de vita modulsystemen :D
Speglar, bord och lampor till förbannelse, och så sist men inte minst vår sommargrej: loppisbordet!

Det ska bli underbart att få ha en sista fest ihop med Elen på Retro Deluxe och alla vänner.
Först hade vi tänkt att ordna liveband och megastort jippo, men eftersom Ellen varit bortrest i några veckor och jag bara varit gravid och trött, hoppar vi över svulstigheterna.

Vem vet, vi har ju många musikervänner så det kanske händer små överraskningar iallafall.

Av hela mitt hjärta önskar jag att många kommer den här sista festen.
Lite för att hjälpa mig att tömma mina lager,
mycket för att jag vill se er, kanske för sista gången?

Varmast välkomna och tusen kyssar på edra kinder

Drömma-Lotta



OBS!

OSA, viktigt som fan.
Skriv upp dig som gäst HÄR eller maila dromma@dromma.se


Tack!


Om vackra omslag och dess innehåll

27.7.10

Isbells album

Jag tycker mycket om musik och vackra skivomslag.
Bara för omslagens skull, kan jag sakna den tiden.
På en vind i Stockholm, hos ett ex. Stals min saxofon, mina kläder och alla skivorna.
Jag tror att det var 1993. Det är bara saker minns jag att jag tänkte, medans tårarna envist blinkades bort.

Idag har jag gjort möbelresearch och sovit.
Det var mest bara det. Jo, och träffat en barnmorska.
Det var lite roligt att chocka henne lite. Efter en timmas malade om mat man får och inte får äta.
Fylla i adresserna.- Ja, och du bor väl på samma adress fyller jag i (barnmorskan vänder sig till pappan).
Nej, det gör han inte. Host host.
Jag tror inte att hon är van vid blivande fembarnsmödrar som bor utan pappan.
Men vi var där tillsammans. Det kändes bra. Och efteråt åt vi lunch med hans vänner som fått sitt första.
En treveckors i en liten bilstol sov nedanför mina fötter.
Det kändes konstigt. Även om jag vet att detta är på rikt, som Anna brukar säga.

Det är på rikt och jag känner redan när den är vaken ibland, bebisen. Fast jag bara går in i v 9.
Är jag helt säker på det.
Livet är orättvist tänker jag sedan. Eftersom det är många vänner som kämpat länge för barn.
Och jag får ett fast jag inte ens velat. Eller, medvetet jobbat på det iallafall.
Fast nu vill jag. Så förskräckligt vilt och lugnt och jordnära vill jag ha det här mitt sista lilla barn.

Förlåt om jag barntjatar, det ska inte bli en lattemorsablogg där jag talar om illamående och sparkar hela tiden.
Men det är ju här. I mig. Som det händer.
Allt som händer i mig lyser igenom på bloggen, more or less.
Precis som det brukar...

Isbells, lyssna för allt i det vida vackra!


Butiken är stängd idag...


, originally uploaded by juliasvardag.

Återkommer som vanligt i morgon 12-18.
Medans ni väntar på bättre tider kan ni njuta av bloggarna i länklistan.
Det är fina grejer där...som tex Julias vardag, som har tagit sovbilden ovan.

Jag är ledig en tisdag alltså. Hur sjukt är inte det?
Jag ska sova, gå till en loppis, se på Medium och sen ska jag sova lite till.

Nattinatt.




Stolfråga!

26.7.10

Hej kära läsare, jag undrar en sak.
Vet ni något om stolar liknande dessa?
Kan det vara 50-tal, och till vad har de använts?

De står i mina provrum nu och är ljuvliga tycker jag, och ej till salu.
Men jag undrar verkligen...

Mitt illamående och tröttheten bankar ner mig i skorna.
I helgen dansade jag som sagt, men gud hur tröttheten isar i blodet.
Eller om det är vädret. Och hormonerna.
Jag vill bara slippa tänka och bli omhändertagen lite.
Är det för mycket begärt av en ensamstående blivande fembarnsmor, ha?!
Hehe, nej men visst. Jag klarar mig ju, behövde bara gnälla lite.
En sak orkar jag, för det roar mig så:
Jag surfar runt och letar nytt hem till oss. Det är roligt.
Vi får se när det blir något som går i lås, jag har inte bråttom.
Det måste bli bra, bra för alla.

Kyss,
Lo

002


Loppisbordet

25.7.10

010

Jag mår mycket illa och är kopiöst trött nu.
Barnen ska till sin pappa i morgon.
Alltid lite söndagsångest för lilla mamman...

Men vi ska gå på bio snart, 3D för att spä på illamåendet tänkte jag.
Och vi städar nu, typ.


Nåväl, ang sluttampen i butiken då?
Jo, vi har ett loppisbord som fylls på och töms av kunder varje dag.
Mina döttrar vill ta med sig hälften hem men jag är hård.
Lite möbler har jag lagt ut som ni sett redan och mera finns.
Både inne på Retro Deluxe och på mitt lager.

Allt ska ju bort, och det vore så skönt om ni hjälpte oss så att vi slapp
lägga ut saker på blocket :)

Jag ser fram emot de här sista veckorna, och lika roligt som det ska bli
med sista Drömmafesten, att få gå på Way Out West och att avsluta ett av mina största kapitel i livet, lika roligt ska det bli att få vara lite ledig i september.

Min blogg kommer att byta adress, webshoppen med och den blir liten och vintagebetonad!

Nu ska jag vara i den här söndagen lite. Kalaset igår tog på krafterna både fysiskt och mentalt. Och det är ovant att dansa med mage...


barnvagnen

24.7.10


barnvagnen, originally uploaded by Drömma.

Lycka...jag vet jag vet. På tog för tidigt att tänka på.
Men, hur ofta springer man på en sådan?
Jag älskar den, ok?
Nu är den betald och hämtas av vänner på måndag.




Grattis Joanna!!!!!!!!!!!!!

020

Idag fyller Drömma-Joanna år.
Hon är en klippa att ha intill sig i livet och jag önskade
att jag kom i någon av dessa skönheter som hänger i butiken nu.
De är så himla fina, med volang längst ner.
Då kunde vi gå ut och vara lite glamorösa och tjusiga ihop.


Dessa har tillhört arvtagerskan efter Kapp Ahl, hon har tyvärr gått bort och vi har fått äran att sälja en del klänningar
till följd av det.
Jag undrar så vad hon tänkte när hon skred in på festerna,
hur blickarna föll på hennes barm och hur uppvaktad hon måste ha varit, trots att hon var gift.
Det finns en annan, hellång, svartvit rutig. Den är allra finast tror jag...


Fin lördag från Lo


Lampor till salu

025

015

006

De på sista bilden är Ellens, vet att hon vill sälja men det är isåfall först efter 4/8 då hon kommer tillbaka från Herräng.
Kristallkronan är enorm, vi har inte ens satt pris ån, men sisådär 3.500 kr iallafall.
Den röda läckerbiten kostar 650 kr och fuskkristallen intill går på 300 kr.

Värsta reklamdagen idag, men det var längesedan....
Och jag har hittat en barnvagn av en gammal Traderakompis.
Världen är liten. Och vagnen är den finaste jag sett.
Hoppas det går vägen...


Teak freak

003

250 kr, står i ett av provrummen.
Kom och köp :D


Guds ljus

22.7.10

gods light

En misslycka kan också vara en lycka.
En lycka kommer sällan ensam.
Olyckor på ett strå.
Har jag missat något?

Någons något är ofattligt, mig veterligen.
Här blir det liksom inga barn gjorda, känner jag.
Och ändå blev det det.

DET.
Och idag träffade jag en man som såg ut och var, precis som Ernst-Hugo Järegård.
Han talade om Simone och hennes syn på kvinnan och gjorde litterära referenser som imponerade på mig.
Vi tittade på barnet i min mage, jag sa hej hej.
Tack.
Sen sa han att jag var en imponerande kvinna och sen gick jag.
Fan, vad bra han var.


Summer mess

askimsommar 047

Här är tulpanbordet, slitet men helt underbart.
Jag orkade inte styla och göra en säljande bild, ni får se igenom röran.
(Tack på förhand).
En tusing vill jag allt ha för det.
Det är inte nyproducerat, men inte heller den äkta varan från Eero Saarinen
för det ska visst vara helgjutet har jag googlat mig fram.
Fattas en skruv men det kan du ju köpa till.
Står i sommarröran i Drömmas kök,
kom och köp!

Ps, nu har jag inte måtten, men det ser större ut i verkligheten.
Vad nu det är för något.
Verklig het en.


Ett nytt hem



Jag drömmer om ett nytt hem för oss.
Med ett stort kök, där jag kan sitta och blicka ut över mitt livsverk,
barnen. Som värsta matriarken ;)
Ska göra annons nu, och ringa till min hyresvärd och tjata lite...

Den här kökssoffan som stått i Drömmas kök, är såld nu.
Jag hade ju tänkt lägga upp bilder men det går trögt.
Samtidigt är det ju bara för er som bor i stan, att komma in och fråga.
Det är ju så, man kan inte få annat än ett:
-nej den är redan såld.

Varma hälsningar från Göteborg,
(staden som just nu är invaderad av fotbollsungar och dess trötta föräldrar).


Värmen

21.7.10



Vi är långsamma.
Lilla M drömmer mardrömmar och kommer över till min säng.
Det är för varmt även i min svala gamla lägenhet. Idag.
Mina svettiga lockar blandar sig med hennes blonda, rödlätta.
Flyter ut över kudden och våra drömmar vävs ihop till ett svalare täcke än det vi har nu.

Två tjocka farbröder från Renova. Tömde soprummet och jag såg ett fynd.
En gammal telefonbänk.
-Jag undrar om ni ska slänga den, sa jag.
Den kommerfrån Landala sa de, som att det var en grej.
Mycket fina saker där, kanske.
De bar ut den till mig och jag kände mig så lycklig.
Vi ska renovera den och sen är den till salu, den med.
För tyvärr passade den inte i hallen.
Men ändå liksom.

två timmar senare kommer de tillbaka, pekar på min runda mage och håller fram en docksäng. Från sekelskiftet. Stora händerna, stora guppande magar riste av skratt och glitterögon plirade nöjt.
Jag undrar, är det fräckt att ge sitt nummer till dem?

Och, de såg ut som far och son Lassgård. På nåt sätt.
Jag tror att det är kärlek...


Snirkligt

20.7.10





Hit me, baby.

Kan ni hitta snirklig musik till de här bilderna, please?
Jag kan bara komma på sådant jag redan tipsat om idag.
Nytt, nytt...

Lilla M sitter och lägger pärlplattor. Hon säger att de är konstverk,
som hon ska sälja billigt hos mig :)
För övrigt ska jag sälja av lite möbler från lagret,
bla en vit IKEA hylla som heter expedit tror jag, och ett vitt gammalt tulpanbord.
Allt i butiken är ju till salu, även jättespegel utanför provrummen.
Så kom och fynda innan vi stänger!!


Federico Erra

19.7.10


drama effect, originally uploaded by Federico Erra.

Tar så väldigt fina bilder, tycker jag.
Hur hennes mun är lite utsmetad i spegelbilden.
Vackrare än orginalet.
Och ryggar, hur fint är det inte?

Jag klagar inte, men det är så svårt att klä sig just nu.
50-talarna viskar upprört i garderoben,
"vad har hänt, är hon ond på oss?"
"Nej men har ni sett hennes figur, herregud är allt förbi för oss nu?"

Jag lyssnar på Jens Lekman kanske för första gången.
Läste i helgens GP, en otroligt sympatisk intervju om skenäktenskap,
färdtjänsten och vänskapen med en 20 år äldre kvinna.
Tänk hur ett porträtt gör att man plötsligt upptäcker någon från sin stad, som man blundat för i 6 år eller nåt.

Jag vet inte om jag störde mig på hans namn, eller på att jag hörde honom live en gång och inte tyckte att rösten höll?
Jag brukar vara hård mot artister, de får sällan en andra chans.
Kära musikguden, jag lovar bot och bättring.

Och kära lille Lekman. Förlåt till dig med.
Jag kanske älskar dig nu.
Kanske, lite på vissa låtar iallafall.




Hemma hos:









Klara.

Jag bara måste visa några fler bilder från deras nya hem.
Mannen, den stilige mannen som bodde där tidigare, tyckte mycket om grönt.
Flera nyanser av grönt. Så bra träslag kommer fram mot en bakgrund av.
GRÖNT.

När hon åkte på sin semester, min vän. Jag undrar vilka solglasögon
hon valde att ta med sig? Och varför.

Jag tappar alltid bort mina, eller sätter mig på dem.
Det är en liten hemlig avundsjuka jag har.
Hon och Joanna har tex bergis tusen hemma.
Jag bara vet det.

Sen tänker jag att det är fruktansvärt skönt ändå, att vara hemma igen.
Att bo ovanpå en tvättstuga som ofta har lediga tider.
På det, och på att vara jag.
Det finns ingen annan i hela världen som jag hellre vill vara.
Trots allt.

Och idag ska jag jobba med J. Har inte sett henne på över en vecka.
När man jobbar varje dag, och dessutom umgås på fritiden, blir hon liksom lite som
som ja

en fru :)

Bästa sommarhälsningar från Lo


Dragons and butterflies

18.7.10



I lånehuset svävade en drake i taket, långsamt i vinddraget från fönstren.
En lampa gick (sönder) på toa, jag glömde att säga det till henne.
Men, hon märker väl.

Jag är så gammal nu, jag är så hemma i min egna lilla lägenhet
och plötsligt så gammal. Igen.
Kan jag inte få vara en sån där tuff tjock liten drake?
Och en näsduksvit fjäril, lätt och utan till synes mål och mening.
På samma gång.

Jag behöver en dag till, snälla en ledig dag till...


På morgonen



-igår alltså.
Med blött hår och hårspännen.
Bara så.

Mina reafynd:
linne från Top Shop och kjol (med resår, himla praktiskt) från Rut eller vad det där stället heter...


Naturlagarna







Ända sedan i maj har rovfåglar följt min väg. När jag var liten och hade tid att läsa böcker, varvade jag mellan att tro att jag var en indian, en nybyggare som blev tillfångatagen av dessa,
Anne Frank (den perioden varade länge) Alice, Kitty, hon i den hemliga trädgården och några till.
Men mest en indian tror jag. Då levde man nära naturen och djuren betydde något.

Jag undrar vad ormvråkar betyder? Läser i fågelboken vid sängen, om alla sorters vråkar i Europa.
Nästan varje dag kretsar de över mitt huvud. Även inne i stan. Vad fan vill de mig?!

Jag vattnade sagoträdgården på kvällen sedan, kryssade mellan djuren.
Kvittofjärilarna var utbytta mot en armé av grodor i varierande storlek och kulör.
De flesta livrädda, eller bara sömniga och förskräckt nyvakna ivägvinglandes (skuttandes).
Sen har vi de dumdristiga, nyfikna och vilda.
Som stannar upp på grusgången och möter min blick. Vi leker staty i en kvart men sen måste jag flytta mig.
Så att inte ringblommorna drunknar.
Men först sätter jag mig på huk, halvnaken och helknäpp. Mina läppar som är röda av körsbären, formar små kvackljud.

Och jag är helt säker på att min lille grodvän, den nyfikne, lägger sitt huvud på sned och svarar.
På klockren svenska, med lätt Stockholmsaccent:

-Det finns saker som är större än du själv. Du får inte rubba världsordningen hur mycket som helst,
inte göra för många egna förändringar på en och samma gång.
Du måste gå den här vägen för att överleva, för att rädda någon annan, och för att rädda någon som kommer att tro tvärt om. Att han är förlorad.
Ni kommer att mötas igen, i en annan tid. Men det här råder du inte över, det är större.
Det är grodornas lag och du kommer inte undan....


Jag blinkade envist, (skräp i ögat, tårar, dagens smink som svider?) och när jag tittade upp var den sjävutnämnde guden borthoppad.
Dessa gånger är det bäst att hålla tyst,
inte berätta för någon att du vid 37 års ålder och blivande fembarnsmoder, pratar med grodor och ormvråkar.

Min känsla säger att det kan bli problem då, för hon drömflickan...


Skrivarhörnan

17.7.10



Här sitter jag i lånehuset och bloggar.
Strindberg tittar strängt på mig, lite som 40-talisten;
"vad har du nu ställt till med, flicka lilla...".


Och tack, tack för låten och texten, kära anonym!



Anchor Made of Gold

Box of matches and a pocket knife
Some lumps of sugar this will save my life
While my heart is full of confidence, my head is a mess
I've got a golden anchor hanging round my neck

I said, no I'm hauling up no white flag
No, I'm sending out the troops
No I'm hauling up no white flag
No, don’t need more water in the soup
My mama told me this would bring me luck
‘Cause it's an anchor made of gold

I'm gonna build me a black little boat
Gonna sew a thin white sail
And learn the messages from the wind
Learn if a storm is gathering

Braid a hat of golden grass
It’ll protect me from the sun
Learn the meaning of the rain
Collect the water in a can

Girl what are you searching for
I haven't been told
Girl what takes you further
An anchor made of gold
An anchor made of gold

Tighten the ropes when in dangerous heights
Wear three layers of coats in the cold cold night
I know I will survive I am no baby bird
I've got a golden anchor, it will save me so I've heard

No, I'm hauling up no white flag
No, I'm sending out the troops
No, I'm hauling up no white flag
No, don't need more water in the soup
My mama told me this would bring me luck
‘Cause it's an anchor made of gold

I'm gonna build me a black little boat
Gonna sew a thin white sail
And learn the messages from the wind
Learn if a storm is gathering

Braid a hat of golden grass
It’ll protect me from the sun
Learn the meaning of the rain
Collect the water in a can

Girl what are you searching for
I haven't been told
Girl what takes you further
An anchor made of gold
An anchor made of gold

I'm gonna build me a black little boat
Gonna sew a thin white sail
And learn the messages from the wind
Learn if a storm is gathering

Braid a hat of golden grass
It’ll protect me from the sun
An anchor made of
An anchor made of gold

Girl you gonna find what you're search
Girl you gonna find what you're search
You have to go further, further

Girl you gonna find what you're search
Girl you gonna find what you're search
But you have to push harder, harder

Girl you gonna find what you're search
Girl you gonna find what you're search
You have to go further, further...

I know you have it in you...



Körsbär röda små



Jag sitter i ett hus som är lånat. Klarafina och hennes familjs.
Trädgården ser ut som Pettson och Findus sagovärld.
jag äter min frukost ute i sällskap av grodor och fjärilar.
Hängmattan, ringblommorna och ett ljusblått snirkligt trappräcke.
Jag går på tå för att nå små röda körsbär och sedan fortsätter jag på tå.
Krossar dem i gommen och tänker att jag jag känner mig hemma här.

Min bästa Klara, som har kan man säga, ärvt det här renoveringsobjekt till hus.
Som har stoppat in sitt hem i ett till häften redan befintligt sådant.
Jag tycker att mixen och för all del, röran, är underbar.
Sover lugnt under ett snedtak av slitna mörkgröna tapeter och väggar
täckta av nallar och blommor från 60-talet. Det är kvavt, jag måste tänka varje tanke långsamt.
Varsamt. Så bra. Så bra för mig.
En familj av fjärilar surfar förbi. De ser ut som vita kvitton och jag får en klump i magen
när jag tänker på att jag snart ska börja jobba igen.
Men inte i dag. Jag har lite tid än, att hitta mig...


Ingen i hela världen

15.7.10

-vet.
Vet hur kvinnan tänker.
Tänker jag.
Dessa mina lediga dagar, som smultron på ett strå.
Skriver jag brev på brev. Böner om svar och nåd och hjälp.
Alla svarar olika, alla är så kloka, och svarar mig olika.

Dumma kvinnor. Särskilt dummast är de som bara lyssnar och inte säger hur de själva skulle.
De är jobbigast. Och kärast. Sedan finns de dom som gillar att bolla mycket. De är med dumma och kära.
Nära hjärtat. Och till sist, de passionerade som bara läser första meningen och svarar med tusen utropstecken. Roligast.

Ingen vet hur någon annan är, på insidan, egentligen.
Själv försöker jag prata med min insida och den säger bara.
Bär mig.
Bär mig och jag bär dig...

vecka 6


Jag känner mig så förvirrad

12.7.10



Det kan vara värmen, eller allt som händer.
Mitt hjärta känns lite för stort för bröstet med.


Vi har semesterstängt en vecka. Jag åker bort.
Kanske jag hittar klarhet eller en fin strand hoppas jag.
Ledig.
Utan barn, ledig.
Målet förutom att ta mig hem levande:

Stockholm...


Läsarfråga!!

Vad tycker ni om bildstorleken?
Om ni jämför de två senaste inläggen?

I min stora dator hemma ser det stora underbart ut,
men det beror ju på vilken skärm man har kanske?

Stort eller lite mindre stort.
Vad tycker du?


Jag tänker...





...att lagt kort ligger.

Jag önskar att jag inte var ensam ibland, i det som händer nu.
För vi är alla ensamma, hur mycket vi än håller hand
och hur mycket vi än fyller eventuella tomrum med vänner, aktiviteter,
barn, barnbarn, pengar, sex, resor och kickar av allehanda slag.

Jag skulle samtidigt vilja vara ensam mera för kännedom.
Ge mig tid att läsa lite böcker och bara sitta under en ek och låta tankarna
driva i samma takt som molnen, med samma lugn som mitt magra bröst hävs och sänks.
Jag skulle vilja skriva ett brev till någon som inte längre finns.

Hur ska det gå?
Hur ska det gå till att posta ett brev till en ängel?

Och lagt kort ligger.


Hos 40-talisten

11.7.10





Vi fikade.
Vi badade i havet.
Vi åt.
Vi vilade och drack kaffe och fläderblomssaft.
Tiden står verkligen stilla därute...

Och jag är ledsen.
Ledsen och glad samtidigt.
Ni som inte har varit gravida, till er vill jag säga.
Det är inte rosa fluff.
Det är det aldrig.
Och min själ har växtvärk.
Jag mår inte särskilt illa alls men magen är väldigt stor.
Det är som att det inte stämmer, hur jag än räknar.

I morgon ska jag jobba en stund, och kanske Joanna sen.
Efter det, är det semesterstängt.

Lo


Jag ska bli mamma!

dancing hands

dance and chasing light

kom änglar

dance and chasing light II

För femte gången.

Drömmen om de två blå fjärilarna var sann.
Kärlek,

Drömma-Lotta



Hemligheter och lögner

10.7.10







De här låtarna av Melissa.
Lyssnade jag på ständigt när någon jag älskade mycket svek mig.
Två gånger.
Den största kärleken som lovade så mycket och som sedan trampade ner mig.
För kärleks skull, för annan kärleks skull.
Ja, det gör så jävla ont att välja ibland.

Och hur vet man?
Hur vet man att man väljer rätt?
För i helvete säg mig!?

Jag bär på en hemlighet.
Den berättade jag för min pappa idag.
Han är en 40-talist. En inte fysiskt frisk och lite trött, homofobisk 40-talist.

De är ju ofta det. Inte sjuka alltså, utan det andra.
Jag önskar nästan att min hemlighet hade handlat om det.
-Pappa, jag är gay. Och det är ok.

Men så var det inte.
I vilket fall hade det med största säkerhet inte varit ok,
lika inte ok som den hemligheten jag har nu.
Den har funnits ett tag, fast jag inte förstått.
Och nu efter att jag förstått.
Är det självklart. Det är självklart att jag ska gå den här vägen.
Jag väljer den, frivilligt.


Det jag förlorar, förutom ev hysteriska släktingar.
Är en vän. Som inte var som någon annan.
Som jag precis ja. Äh.
Det blir för privat, och jag sitter här och lyssnar på Melissa och gråter.

Jag gråter för ingenting numera.
Så är det.


LOPPIS PÅ DRÖMMA IDAG LÖRDAG TILL 16.00




Hej hej Familjen

hello mr mobil

malva 5

Jag (vi) har bestämt oss för att flytta ihop.
Det är M och jag och lilla M och de andra.
Vi har tänkt och fantiserat i omgångar men det har varit mera hinder än möjligheter framför näthinnan.
Tidigare.
Inte längre och det är skitläskigt och som hallon i gommen på samma gång.
Jag har gjort mina misstag i relationer tidigare, den här gången vill jag vara lite klokare.
Lugnare och planera mera.
I samma andetag förlåter jag mig i förskott, för jag vet. Att lika många gånger som jag gör rätt
kan det bli fel. Och det är ok det med.

Den här M, på bilden och intill mig när jag skriver. Har jag hållit hemlig. Därför att jag har flaschat
kärlek på bloggen innan och det blev så smärtsamt sen. För hudlöst. Men jag tänker, att lite vill jag nog allt visa
så här är han. Med sin tjusiga mobil som han tar smärtsamt vackra bilder med. Med sitt vita linne som
jag tycker mycket mycket om. Honom tycker jag mycket om...

Så väldigt olika är vi, det måste stötas och blötas om saker, och vi gillar båda att ha rätt.
Det är en del av charmen att möta någon som tänker och gör annat. Det blir en ny slags resa.
Och, det bästa med den spännande resan är att vi är partners, han är min partner.
Och vi är lika där det behövs likhet.
Jag kan lita på honom, han är omhändertagande och jag kapitulerar inför detta.
Att jag kan få vara liten ibland, att jag kan få hjälp.

Det blir en ny familj av oss, och på måndag ska vi titta på en lägenhet.
Den första, och det är vidrigt eftersom det säkert inte blir något och jag har utan att ha sett den,
redan flyttat in oss alla där...


Om mina bilder

malva love

Mitt Holga-set på Flickr.

Holgan är en vit plastkamera med mycket ljusläckage. Därav de svarta vinjetteringarna och blänken ibland.
Eftersom det är en ratt jag snurrar på för att dra fram min 120 mm film kan jag välja hur de ska exponeras,
enkel, dubbel eller kanske lite av varje...

Kameran är billig men det är dyrt med framkallning och film.
Just nu känner jag mig lite färdig med mitt Holgaprojekt och tänker satsa mera på min andra analoga,
Optiman. Jag har fått gratisfilmer av en finfin fotograf som heter Li och ska testa lite olika sätt att framkalla rullarna på.

Åh, vad jag önskar att jag hade råd att hålla på hur mycket som helst!!
Man kan ju hyra in sig i ett mörkrum men det får bli nästa år för min del.


Snart ska jag gå upp, gruvar mig lite för att jobba en hel dag utan barnvakt men de ska komma till jobbet en stund så det ordnar sig.
De stora är så stora nu, och den lilla är fem. Herregud, jag har så starka minnen
från min egen femårstid. Undrar hur hon kommer att minnas sin?

Lo


Godmorgon...

9.7.10


, originally uploaded by Drömma.

Förlåt, jag kan inte låta bli.
Tre av fyra rufsiga.

Jag är välsignad.
Tack.
Jag blir gråtig när jag tittar på dem och fattar att jag är med.
Att jag går vid deras sida och får vara med liksom.
Det är jobbigt härligt förunderligt att vara förälder.
Man känner sig halva tiden som ett barn faktiskt.
Mer än någonsin.

Slutsvamlat,

kram




Zigenarhjärta


, originally uploaded by Drömma.

Family photo...




En röd kvinna

the red dress





Oj oj vad jag drömmer hela tiden.
Det är ju helt fantastisk egentligen.
Jag var tillbaka i Köpenhamn (bilder därifrån) och jag klev upp ur en annan säng.
En ny säng.
Golven var som ute i Olas hus, och som i det lilla blå smala på Sankt Peder Straede.
Träplankor lena av andras fötter, snällt slipade av liv, andras.
Målade i omgångar i blankt ljust grått.
Jag tycker bäst om trägolv. Gamla förlåtande, visa vackra trägolv.

Idag ska jag till fotokillarna. Hämta ut nya bilder och träffa en fotograf
vars bilder jag förälskade mig i. Och sedemera köpte.
Det är fredag.
Fredagsflyt med ett tvättberg som minskar för varje ord jag skriver här.
Min sköna tvättstuga och jag.
Jag kommer sakna dig när jag flyttar härifrån...

Städa, i butiken. Krama kunder.
Kränga klänningar, dricka kaffe och må illa av kaffet.
Skratta och tillsist ta ungarna till nån förort och grilla med M.
Det kan bli bra det här.

Jag har en bra feel.


Familj

8.7.10


, originally uploaded by Drömma.

Mina barn.

Jag har bestämt mig för att hitta större boende,
det här går inte i längden. Och varför vänta?
Jag har alltid varit en otålig själ. Otålig, envis och samtidigt
det tålmodigaste jag vet.

I min mage fladdrar det av lyckofjärilar och av en sorg.
Lyckan över att mina livsval känns bra nu.
Sorg över att behöva krossa någon annans dröm.

När en person klipper ut sig själv ur ens liv är det som att någon dör
ifrån en. Någon som man inte vill förlora,
fast det är oundvikligt.

Så var det när jag skulle skiljas och så känns det idag.
Två livskärlekar som jag vänt ryggen, för att börja leva med en tredje.

Jag hoppas att detta går vägen. Det är min högsta önskan.

På ett sätt är vi alltid ensamma, hur vi än vänder oss.
Det är tur att vi kan vara ensamma tillsammans...


Kärlek,
Drömma-Lotta




Om att vända sig om

7.7.10



Det har hänt så mycket det senaste.
Tiden. Betyder liksom ingenting längre.
Allt flyter ihop och allt händer i 180.
Jag kan inte förklara med ord riktigt men jag antar att det
verkar för mina närmaste, lite turbulent.
Men.
När jag vänder mig om nu, så ser jag hur denna räcka av händelser,
stora och små beslut, intensiva relationer och möten,
arbete och fritid, kärlek och sorg.
Allt är bara en kedja av just händelser, som har hjälpt mig att hitta mig.
Hitta Lotta Lundberg.

Jag kom på det nu, för en kvart sedan.
Det betyder inte att jag är klar nu, på något sätt.
Det är nu jag börjar.
Med nytt namn och nytt liv, ny sysselsättning och med en uppdaterad
familj.
Det jobbiga mötet blev till ett av mina bästa igår.
Och sedan hade jag flyt hela dagen.
På kvällen stod jag och lagade mat till mina barn och vänner.
Tre kvinnor och en fin man satt alla på gården med mig.
Åt och drack. Bullar sedan. tror jag åt fyra.
Öppna fönster, ungar som pysslar och ropar.
Hamstervakt och lilla Musse sprang i sitt hjul.
Det kändes så rätt.
Inte det med Mussedjuret, utan allt det andra.

Idag har jag tagit mod till mig och visar upp min dramaten.
En kärringväska på hjul.
179 kr på ett ställe som tydligen är välkänt för Göteborgare:
Klädkällaren.
Det var intressant att åka dit. Inte min kopp te, men väskan är väl fin?

Kärlek och allt,

er nya
/Lotta Lundberg