Årets gran

31.12.11

Minigranen, verkligen, mini...



Varför visar man en julgran på sin blogg?
Åh, för att jag är så himla nöjd med den såklart!
Den är så bebis att Judith nästan når stjärnan om hon sträcker sig.
Och den barrar inte, bara en sån sak.

Den inhandlades i tron att hon den lilla, ändå bara skulle krafsa runt
i finpyntet och kanske välta den i värsta fall.
Hur mycket har hon brytt sig på en skala?

Noll :)

Jag är förvånad faktiskt men mest nöjd.
Nu sitter jag och funderar på om vi kommer att fjutta iväg ett sista inlägg.
Ett sista innan årets slut.
Kanske.

Kanske inte...


I våra hem bor kärleken







Judith och jag bor på två ställen.

I det första bor vi med hennes fyra syskon och hennes pappa.
Han har inte så mycket spejs hos oss och det är jag som valt alla grejor.
Det är rätt så blandat, blommigt såklart och möbler som stäcker sig från
20-tal till 60-tal på en höft och lite IKEA och ev nån designpryl som jag inte kommer ihåg.
(Förmodligen för att jag ingen äger, ha).
Många saker är skänkta, hittade i containers eller bytta.
Det är stundtals plottrigt, varmt, en ständig kamp att dölja det faktum att vi just nu bor
lite för trångt i ett hus från 80-talet.
Tapeterna är valda av någon annan som enligt mig lyckades bäst
i vardagsrummet.
Hemmet andas barnfamilj och vardagsstök.

I det andra bor vi med bara J och hennes pappa.
Där stannar vi större delen av "vuxenveckan" men jag åker ofta in till Haga
eftersom det inte finns så mycket av mitt här.

Här levs det lugna dagar i en nätt välplanerad 20-tals tvåa
där inget "onödigt" kommer över tröskeln.
Pappan har koll och älskar teak, design, 50-tal och en nypa IKEA.
En liten nypa.

Rummen andas lugn och både väggar och golv går i en mild gråskala.
Det är stiligt, renoverat och högt i tak. Dold förvaring i det mesta.
Att komma till vårat andra hem är lite som att bo på hotell.
Det är galet lättstädat och eftersom vi bara tvättar i Haga får man verkligen
verkligen, en känsla av att slippa vardagsstöket.

Här sover Judith i en vacker säng med bambi på och hennes leksaker är nya och snygga.
Till jul fick hon och hennes pappa två tavlor av mig.
(För här finns inte en enda och jag kan inte låta bli att föra in lite mönster).
Jag tror att han gillar det.
Iallafall är jag tacksam för hans "öga" hemma hos mig, som stuvar undan och möblerar om.
Gör hörna till Judith och borrar upp min morfars hylla över hennes säng.
Sånt...
Jo, han gillar det, jag vet för sånt känns.

Nå, den ena tavlan är en robotplansch, köpt på tradera.
Den andra från samma ställe, är en kopia av en gammal Pariskarta.
Stället dit han tog mig efter två månaders förälskelse.
Som ett minne i efterskott tänkte jag.

Och min nya kjol från Beyond Retro.
Gillar jag sådär hejjagskahapåmigdigvarjedagtillsdufalleribitar mycket.

Kyss!

/Lo


En massa fläkande av bilder på mig och mini



Julklapp :)





Julklapp :D



Oh! Julklapp!

Nästa år ska det inte bli riktigt lika många bilder på J så nu passar vi på,
att vältra oss riktigt. Fler inlägg kommer.
Jag vill även inflika ett tack för era fantastiska kommentarer,
nu tar jag mig i kragen och skiter i andras åsikter. Puss!


Den här julen fick vi en hel del secondhand och det gjorde mig så himla glad!!
En av dem par syns här.
Kolla in vita franslampan, (perfekt till den röda :) och blusklänningen med rosor...

Kram på er och tack. Igen. Jag älskar er nog.


Små blå, meningslösa men två.

29.12.11


Den här bilden tog jag för ett tag sedan.
Som vanligt blåste det som fan, säkert regnade det i sidled med.
En pappa och hans son kämpade sig uppför mitt berg.
Trappan med tusen trappsteg, en kamp, en väg mot stjärnorna.

Den sista tiden har jag fått en del kritik.
En del relevant och en del taget ur luften.
Jag har känt att det begränsar mig, mitt varande på bloggen.
Aktar statusar på fejan och över lag vad som sägs offentligt.
Det är tråkigt men går säkert över.
Vi väljer själva att ta in andras negativa energi eller inte.
Men en människa klarar inte heller att stå emot hur mycket som helst.

I vilket fall är det dags att gå vidare, någon annanstans.
Det känns fint i mig att tänka på!

Jag önskar att livet var lite lättare
jag önskar att folk inte var så rädda
att våra munnar viskade snällhet och ryggarna var raka
-av mod.
Ibland, sällan men ibland.
Orkar jag inte vara stark.
Jag slås till marken av dumhet och illviljor.
Förundras, häpnar men orkar inte ta det med den sedvanliga klacksparken.

En vän sa att varje människa har alltid 48 problem att tampas med.
Eller om hon sa 45?
Hursomhelst, om jag tänker så, och välkomnar motgångarna i vardagen.
Accepterar dem och livets framfart.
Anser jag mig lyckligt lottad ändå.


Jag har kämpat som ett djur rent ut sagt, för att döda skitsnack med vänlighet.
Och kommer fram till samma sak som sist det begav sig:
Vill folk läsa in att jag är dum trist och elak, en som slår sig för bröstet och bara talar om min egen förträfflighet. Så gör de detta.
Vill de sätta mig på piedestal och hylla mig så gör folk detta.
Oavsett om jag kämpar med att bevisa motsatsen eller inte.

Ibland är det tid för kamp, ibland för att vika åt sidan och ge upp.
Det betyder inte att jag håller med, jag väljer att lägga min energi på annat.


Som jag sagt tidigare,
det här är ingen perfekt människas blogg.
Jag är inte intresserad av att bli lajkad av alla,
eller av att visa upp en fasad av rosa fluff.
Missförstå mig inte nu, jag gillar fluff.
Men livet är inte svart eller vitt.
Och jag är lite trött på att bli missförstådd, oavsett håll.

Jag tar hand om mig och barnen,
de sista dagarna av 2011.
Ett om man summerar det, fantastiskt år.
Året då jag fick bo vid foten av ett berg,
se djur och växter frodas, lyssna på stormar och barn som växer.
Resa och älska. Gråta och resa mig. Lära sig. Akta sig. Ta hand om. Ge upp.
Vinna.

****************************************************



Grötfrukost

26.12.11

IMG_5142

IMG_5149

IMG_5166

Den här julen har både varit den bästa och samtidigt ojuligaste om man bortser från just
själva julafton.
Jag oroar mig mycket för en nära anhörig som ligger på sjukhus och vill att allt ska bli bra.
Det regnar och är lite midsommarväder sådär, och jag har lite nyårångest.
Vad ska jag hitta på med fem ungar i kjolarna, vara hemma men ändå få det festligt hoppas jag.
Inga orosmoln utan en kväll med hopp. Vill jag de mina.

Jag njuter av lilla J varje dag, faktiskt även alla nätter hon gråter för tänders skull.
För det mesta är mitt tålamod och min styrka outsinlig för henne.
Hon har verkligen limmat ihop familjen, gjort vårt 2011 till ett magiskt, känns det.
Niomånaders som daddar och vinglar och kryper och klappar händer och härmar,
är sjukt gulliga om ni undrar. Varje dag förundras man...

Näe, nu är det dags att tuffa på, kamma till sig och ringa sjukhuset.

Hejhej,

hoppas era dagar i mellanrummet är bra.
Kram

/Lo


Hej, god jul kära läsare...

25.12.11

IMG_4993

IMG_4962

IMG_4957

IMG_4937

IMG_4952

IMG_4966

IMG_4951

IMG_4915

Vi vilar oss i form om ni undrar.

Kyss!
/Drömma-Lotta


Mamma, ägglikören var jättegod!!

19.12.11





När man hittar en liten tjej mitt i chokladkartongen...

Så glad att de är hemma igen.
Dessa dagar går bara ut på att slå in fina paket och på att vara.
Kanske att bloggandet blir lite segt.
Men det viktigaste är familjen just nu.

Hoppas ni får lite ledigt ni andra, själv är jag ju mammaledig.
-Superlyx!

/Lo

Fina paket som jag tänker apa efter litegranna :)



Ett halvt liv

16.12.11









En vän till mig fyller snart 40.
Hon ska ha flott tema så att vi kan duka urtjusigt och klä oss fina.
Jag är jätteglad och hoppas att vi kan skola in en barnvakt tills dess.
Tänk att få gå på festfest och dansa tills kinderna glöder och kyssas bakom en dörr
och känna sig vuxenfin ihop med Judiths farsa. Det vore helt fantastiskt tycker jag!

Vardagen är mera;

-gummistövlar eller vinterkängor, vart har du dina vantar? försvann andra paret galonisar
på dagis alltså, kan du hämta din syster på förskolan jag måste till BVC, inte glömma att
boka om tandläkartiden till lilla E, har vi köpt alla julklappar, skulle du inte posta paketet igår,
nu ringer hon och säger att hon är besviken och inte fattar nåt, jag trodde vi hade styrt upp,
skulle inte du hämta, skrev du ditt namn på kortet älskling, blåser det lika mycket som igår?
kom så tar vi en prommis i Slottis, när åt Juddan senast, sov hon en eller tre gånger,
lilla M, vi ringer pappa när vi kommer hem, mitt batteri dog precis, ja just det vi får hoppa av
eftersom det var en smsbiljett vi köpt, vad menar de med paté, på gåslever eller vad?
akta hundskiten där, håll dig på stigen håll dig i handtaget håll i hatten vad det blåser


-har jag sagt att jag älskar er idag?

Om ett par år har jag haft barn halva mitt liv.
Hälften av tiden missar jag numera för de bor varannan vecka hos sin pappa de fyra äldsta.
Ingen som inte varit där, kan fatta.
Hur man dör lite och ändå måste vara stark, modig och finnas jämt.
Kanske mera än i det förra giftaslivet faktiskt.

Jag hoppas att ni har det bra därute,
att helgen blir en bra för oss och att måndag och barnvecka kommer extra snabbt.

/Drömma-Lotta

Ps, Malvas fina höst/vårjacka är en present från Anïve som har rea nu!
Judiths mössa har jag köpt hos By Lelo.


Åh, Annapernilla!!!

15.12.11

uppdownappleflower

abc-2

Det nästan finaste av allt på hela Julformgrejset glömde jag att blogga:
*Annapernilla*

Herregud vilken göllig kudde och min bror har fått en rund skärbräda i julklapp.
För tidig klapp, så det är ok att avslöja.
Ja, nä, vet inte vart jag ska ta vägen riktigt för allt fint hon gjorde.
brickor, kuddar, tapeter och väskor.

Och väldigt förtjusande trevlig var hon, vilket får mig att gilla ännu mera!
Köp vettja :)


Nya adresser nya tider...





















Krikelin har ny adress.

Inte bara ny adress utan en helt ny blogg.
En jättefin så klicka på länken och hälsa på!
Den gamla låter hon stå kvar, alltså flyttar inte över.
Jag har tänkt mycket på det där, hur jag ska göra med Drömmas.

Min nya adress får ni gärna uppdatera med i era länklistor:
www.dromma.se
Bara så.
Jag filar ju på en ny logga och på ett nytt snitt.
Vill även byta från blogger till wordpress.
Adressen blir den samma eftersom jag skickar vidare s a s.
Äh, kan inte dataspråk men ni fattar säkert.
Iallafall.
Spara eller inte.
Flytta med det gamla eller låta det sväva i rymden.
Svårt.
Personligen tycker jag att Krickan var himla modig.
Jag är så rädd om mina läsare, tänk om ni försvinner ifall jag byter?!
Eller tycker att det blir asfult :)
Eller tycker jag är trist som ev inte importerar alla gamla inlägg.
Iallafall.

Jag vill liksom gå in hel och ren, i 2012.
Börja på ny kula, rensa länklistor och taggar.
Vara sparsam och eftertänksam.
Enkel.
Vit.
Bättre.
Kanske låta några fina designers ha annonser i högerspalten.
Om de vill.

Som ni märker pratar jag mest för mig själv.
Det löser sig säkert, jag får lägga lite tid i jul på saken helt enkelt.

Hej hej,


Drömma-Lotta



De finaste julklappstipsen jag vet, till mina läsare!

14.12.11

Hej, nu ska det handla om konsumtion.
Och vad har jag att säga till mitt försvar, hehe.
Jag som flaggat för en enkel jul?
Så innan allt det fina kommer säger jag att vill ni inte shoppa
hållbart, närproducerat och köpa fin design gjord med kärlek kan ni lika gärna:

*koka sylt och ge bort,
*rita teckningar
*pärla vackra halsband av gamla trasiga
*eller ge bort sådant som ni har stående hemma,
-som kanske brollan tjatar varje om gång ni ses; vad fiiin skålen är.
För det är precis lika gott det!

Så, med det sagt vill jag alltså tipsa om saker jag föll pladask för
på årets JULFORM.
Stället som om jag förstått det rätt, fantastiska Elisabeth Dunker dragit igång.
Hon som driver bloggen Fine Little Day och alltid har tusen järn i elden ni vet?

www.plingsully.se

flickadocka

Eftersom jag ÄLSKAR älskar älskar ÄLSKAR rosor är det väl inte så konstigt
att jag föll som en fura för Plingsullis rosbrickor i rött och gulgrönt?
Eller hennes dockor som inte är något annat än ett stycke konst <3
*Plingsulli*
***********************************************

klara bothéns mittens/vantar

Sen hade vi den där vackra tjejen med hemstickade konstverk till vantar då.
Hade väl 30 sekunder på mig där i slutet och ärligt talat vad det bra eftersom jag
kanske bränt min matkassa på vantarna istället. Fattar ni vad fina?
Alla färgerna, vill ha allihopa :)

*Klara Bothén*
**************************************************

pryldesign

Judith fick en finfin plansch som jag ska rama in.
Den får hon till jul och så håller jag på att leta fram min gamla tågbana i trä.
Där blir jag nog tvungen att uppdatera och köpa till lite men det kommer
bara att kännas fint. Knyta ihop en bana som delvis körts av både mig
och hennes äldre syskon. Bara en parentes...

Hos Pryldesign hittar ni inte bara snygga prints utan även smycken
söta som socker och annat kollijox, tex ryska dockor på musmattor.
Ett roligt ställe där du inte behöver bli utfattig heller!

*Pryl Design*
***************************************************

one must dash

one must dash

children unattended...
Ja, och så har vi mina favoritposters.
Av finflickorna fick vi deras nyhet vykorten, TACK!
Först tänkte jag posta alla som julbrev till bloggkollegor jag gillar men.
Äh, kanske att jag ramar in några för att de är så fina...
Tror inte de finns uppe på deras hemsida ännu men maila dem och hälsa från
Drömma om ni vill köpa dem :)

One must dash
****************************************************


Mocklis mig!!

Mocklis!!!

Som jag nämnde tidigare var jag en kort sväng på JULFORM.
På femton minuter hann jag brista ut i glädjetårar tre gånger av tacksamhet.
För att utställare sa så fina saker till mig, och gav presenter.
Till mig! Eller ja, oss. För just Mocklis mockasiner är väl lika mycket till Judith.
Det kommer sig av att min blogg växer antar jag, det här att jag blir ryckt i kappan på stan.
Att folk är modiga och går fram och säger snälla saker om Drömma.
Det är en stolt känsla och nu vill jag satsa ännu mera på att lyfta fram andra.
Inte bara plåta mina barn vid köksbordet som det lätt blir när man går hemma med bebis.

Vet inte riktigt hur jag hittade Mocklis på nätet men har faktiskt länge filat på ett inlägg
om dessa ljuvligheter.
i min vardag vänds varenda slant på två gånger och min tanke var att skulle spara ihop
till ett par i julklapp.
Nu har vi istället fått och använt dem i förskott, kunde inte låta bli...
Resultatet är:

Inga kalla fötter mera och framför allt så ramlar hon inte alls längre.
Vanliga halksockor hjälper inte alls lika bra som dessa mot hala golv
och sitter kvar på krypfötterna bättre.
Som grädde på moset är hon ju hur snygg som helst den lilla :D

Sen är det en fin hälsning från min barndom,
-vilka dagisbarn på 70-talet hade inte mockasiner liksom?

Åse och Sara som grundarna heter har sin bas i Göteborg och det mesta är helt Svenskproducerat.
Det gillar jag mycket!
Här hittar du hela storyn.

Drömma-Lotta och Judith hjärta Mocklis.
*TACK*


06.15

13.12.11





Får jag lov att svära lite?


Varför i helvete måste förskolan ha sitt lussefirande kl 7.15?
-Därför att så många föräldrar önskat det, var svaret.

Tydligen.

För vems skull är ett luciatåg är en fråga jag nu ställer mig.

För att barnen mår illa av att inte ha orkat äta frukost när deras stressade föräldrar
drar/bär dem halvt sovande till dagis är ju givet.
Och pang upp på lilla scenen direkt efter ankomst och pang tusen blixtar i ögat
som avslutning ( i år hade de iallafall dem goda smaken att be ivriga föräldrar att fota just,
efteråt), sen i med julmust, pepparkakor och annat sött och så simskola på det.

Min kropp skriker aj aj ont vill somna om, undrar hur kidsen känner sig.
Jag tänker tyst,
tur att det bara är en gång om året.
Tyst och tyst, ni läser mig ju ;)


Seriöst!

12.12.11











Barnveckan är över.
Vi har bakat pepparkakor med köpedeg från nåt billigt ställe.
Pratat om ansvar, stress och tonårsproblem/möjligheter.
Lilla M och H spelar mycket schack.
Jag har blivit coachad i att uttrycka mig tydligt och att ha närvaron i vardagen.
Mitt sökande efter ett hållbart byte och ett större hem fortsätter.
Jag upptäcker återigen att världen är liten och att människor och öden trådar flätas
hakar i varandra och livet är vackert.
Judith står utan stöd och har fått en släng av gossjukan vilket är ljuvligt.
40-talisten och plastmamman firar tidig jul med oss och lillebroren.
Vi hänger en hel dag och jag är lycklig och trött.
Jag är glad.
Jag är trött.
Jag ska söka ett spännande jobb som inte finns.
Jag ger bort saker.

Det regnar och på JULFORM fick vi oväntat presenter från utställarna.
Berättar mera snart
-för nu har jag lite tid till bloggande igen.
Saknar att spotta ur mig ett inlägg om dagen men det är som det är just nu.

Hej.
Ni är fina som stannar kvar och läser mig.
Tack <3


Det toksnöar och åskar här. Jag ville bara säga det...

8.12.11

Skrivet kl 22.40


Hej, det är en sak vi vill säga till er...

7.12.11









Det är därför lilla M ser lite viktig ut, med tjusiga glasögon nere på nästippen.

Märkesglajor från sent 70, tidigt 80-tal.
Med blommor och diamant, fina visst?
Jag tänker sälja dem, ingen idé att ha kvar saker man inte använder ifall någon vill köpa.
Menar jag.

Men det är inte därför jag skriver. Det handlar om julen.
Och om stressen och pressen alla verkar känna.
Om man går in på sk livsstilsbloggar och tusen andra så knådas,
pysslas, glimmar och gnistrar det.
Vackert och härligt.
-Om man har tid och råd tänker jag.

Annars blir det lätt som ett dåligt samvete för tröttföräldrar som inte hunnit göra
paketkalendrar, missat pysslet på dagis och inte har granriset lindat runt knuten.
För att inte tala om att ha det perrrrfekt städat, bjuda på hemmagjord glögg, nubbe och sill,
plåta och skicka ut julkort på nyklippta barn i stickat och pop.

Mamma slänger på sig nåt  nytt från Odd Molly och pappa står vid spisen och bakar surdegsbröd.
Alla pussas och hissar sina bebisar uppfödda på hemlagat i luften.
Alla är friska, alla lever och jobbar på reklambyrå eller håller på med nåt kreativt annat.

Eller inte.
Finns det familjer som är sådär, på riktigt?
Fatta att alla bråkar, gråter i tvättstugan, dricker vin ensam på en torsdag, glömmer
som jag sa tidigare, pyssel på dagis.
Alla är ju inte ens kärnfamiljer, herregud.

Här sitter en gladtrött mamma som orkar pynta lagom.
En lysande slang runt balkongräcket. Räcker.
En stjärna eller två i fönstren på en annan dag uppe än den rätta.
Bakar gör vi ibland ja.
Som på torsdagar då vi städar ihop. Cup cakes, halvfabrikat.
Ha.
Och hade jag rökt hade jag fan gjort det utan att skämmas.


För det finns inget rätt och fel.
Jag är iallafall vuxen. Bestämmer vart jag önskar min ribba.
Allt orkas inte, vills inte och hinns inte.

Det finns inga perfekton, vi stylar bara bilden av oss själva på nätet.
Och det behövs ju inte.
Jag orkar inte vara med och upprätthålla någon sådan stress.
Jag är ok.
Såhär.

Och det behöver jag inte säga till mig själv ens,
men till någon annan som läser.
Du kanske behövde att jag sa.

Så om ni orkar, ska jag berätta om min jul nån dag.

Min operfekta rara lilla jul.
Med mina jobbiga härliga fina tjatiga ungar.

Åkej.
Hej,

Drömma-Lotta