Om en ung konstnärssjäl och vardags olidliga lätthet.

26.9.12

Bild 2012-09-26 kl. 08.51

Onsdag morgon.

*Lilla E, som uppgivet utbrister -Mamma jag har inget att ta på mig!
*När jag vänder uppochner på kaffemuggen för att ställa in i diskmaskinen och hälften är kvar.
*En diskmaskin från 1900-talet som bara fungerar ibland.
*Lilla J som upptäckt hur man tar av sig blöjan, när ingen ser och hon har bajsat.
*M:s egensinniga sätt att välja kläder, vad ska det bli av min kreativa 7-åring...
*Stora E som är morgongrinig, Stora H istället pigg som en mört bättrandes på
  gårdagens smink och tuppkam.
*Mamman som ser ut över sin grupp med ungar och som efter bara fem timmars upphackad sömn ändå.
-Ändå är lycklig och känner sig pepp på livet.

Kanske att jag har tur, tänker jag.
För sömnen den skrala beror inte bara på någons nedkissade säng och gråt över höstblåsor.
Saken är den att mitt liv känns näst intill perfekt.
Kanske är det den där pusselbiten av dynamisk maskulin karaktär, han har liksom fallit på plats i våra rum.
Lägger sig i på ett bra sätt, bidrar med lågmäld värme och omsorg, älskar sönder sömnen till ett
dimmigt passionerat sus i mitt huvud och hälper till och fixar med sånt som behövt fixas med så länge.
På insidan och i vardagsbruset.

Ett trött mammahjärta som ändå sitter rakryggad på jobbigt möte eller i en tonårskonflikt.

Mycket tack vare.
Och då händer något annat.
Jag orkar lyfta blicken.
Hittar människor.
Orkar lyssna efter spår som egentligen är ljudlösa.

Ordet fint är ganska uttjatat i bloggvärlden, jag vet.
Men det är så det känns. Fint.

Så, idag ska jag köpa material till en ung konstnär. 
Han hittades på Instagram och världen visade sig vara sådär galet underbart liten.
Eftersom han bor i min stad.

Iallafall. Han tecknar vackra små blommor som man vill ha på porslin och på sin vägg.
Jag tänker köpa pennor och papper och så gör han en åt mig, ni ska få se.
I bästa fall kanske fler gillar, och då kan ni få köpa här via bloggen tänkte jag.

Jag önskar er en varlig eftertänksam höst, en rolig glad och snäll.

Kram,
/Drömma-Lotta


5 kommentarer:

BlandetLoft sa...

Jeg kjenner det i hjertet. Det du skriver.

Nanna sa...

Jag gillar alltid så mycket hur du skriver och beskriver..
Så härligt att du kan förmedla det där totala kaoset i stunden och ändå få livet att kännas så fantastiskt och bra. Lycka.

Glad för din skull!

Kram Nanna

Drömma-Lotta sa...

Tack tjejer!

Bra att jag når fram i mitt småprat, det känns väldigt väldigt bra :)

Kram på er,

Lotta

TuvaMinnaLinn sa...

Ert hem låter som en fransk film :)

Drömma-Lotta sa...

Åh, gör det? Hm, jag tar det som en stor komplimang :0)
Åh. Det gör jag verkligen...