Jag tvättar, alltså lever jag...

28.2.12

Jamen guuud vad piffigt. Nu är vi typ friska.
Om vi får sova i natt är jag på bloggbanan igen.
Jag svär!

Ps, tack för alla fina kommentarer, även om jag inte svarar direkt så
får jag blommor under huden av er. Ska ni veta. Så TACK!

Ja, och det börjar brännas med en hel del saker,
som jag berättar mera om när famnen inte är full av Judith.

Puss på er,

Drömma-Lotta som tittar på gamla bilder:



motherhood

magnolia


Ja vad hände?

25.2.12












Den här veckan började så bra, men i onsdags mitt på Kungsgatan bestämde sig Judith för att
det var nog med friskhet.

-Nej men magsjuka, det låter mysigt. Jag har ju precis lärt mig att klappa magen på beställning ändå,
kanske en ny lek bara? Måste jag testa!

Så något besök hos bästa Fine litte day eller långa härliga promenader i en trevande vårsol blev aldrig.
Istället tvätt efter tvätt för hand eftersom ingen tvättid fanns.
Och gnället som växer bakom mina revben dagar när jag inte kommer ut, eller hem.
Surheter som kommer ur ens mun till ingen nytta, och besvikelsen över att jag inte är bättre än så.
Eller, är jag bara människa?
Jag vet inte. Det är till att ta nya tag i morgon och göra förlåt.
Den lilla är så tapper, henne vill jag bara krama och bära tills armarna når ända till golvet.


In my fortune cookie!

21.2.12



Jag fick en såndära kaka.
Ok.
Nu andas vi lite här va, och tar nya tag.


Det här är svidande äkta vardag och konst.
Om ni frågar mig.

John Rafman



365 dagar av vackra frukostar...







Idag gjorde jag mig till och försökte släppa in lite vår.
Göra något annat än en frukost på stående fot i det vardagsgrå.
En kvinna som plåtade mig när J låg i magen gjorde detta varje dag.
I ett helt år.
*Camilla Sundberg*
Så inspirerande och duktigt gjort. Hade jag aldrig hunnit.
Eller jo det hade jag väl, fast det hade blivit väldigt mycket smulor och slarv.
Vackert det med. så jag kanske gör det? Fler gånger än denna.
Med eller utan tulpaner (tack för tipset kära läsare) och jordgubbar liksom.

Idag har jag en konstig känsla.
Jag drömde att någon jag älskade kränkte mig.
Såna där kränkningar som kommer smygande först, men som kan bli vardag
om man inte ser upp.
Nu smyger jag runt och det strålar en värme mellan axlarna och nacken
och över bröstet vilar en oval och sval svart sten.
Stor som en lunga ungefär.
Den går inte att tänka bort och är det så himla bra egentligen?
Att ens försöka.
Istället säga;
-hej stenen. Vad vill du säga mig?

Drömmar är drömmar är drömmar
och jag tänker att lungstenar ska inte sparas
de kastar vi macka med i en skogstjärn istället.

Jag mår nog lite illa om jag känner efter.
Vi skiter i de gräddiga semlorna idag helt enkelt.



Jomensåattlitevinterdeppbotarvimedrolighetervisst?

20.2.12





Den här årstiden alltså.
Jag vill bara sova sova sova bort februari men andra vill annat.
Leka. Leka leka hela tiden.
Jag försöker hålla mig vaken, hålla en dräglig nivå på hemmet,
söka jobb, leta nytt hem och vara en smula social.
Det syns inte här, medger jag.
Så får det vara, energin pytsar jag ut där det är viktigast, just nu.
Bloggen kommer således på skam men jag kan berätta som en glad parentes.
Att denna veckan ska jag luncha med en politiker som har en väldigt fin stil.
Hon brukade shoppa i min butik och så lärde vi känna varandra.

Sen en date med grundaren av Fresh Fish
samt att jag hälsar på i Fine litte days ateljé.
Så snart får ni se lite bilder på RYM hoppas jag.

Sålänge får vi skicka virtuella tulpaner i bloggosfären och drömma om våren.

Kyss,
/Lo


Herregu redan fredag!

17.2.12

Vart tar tiden vägen?

Här läggs mycket tid på det här med barn.
Fem stycken närmare bestämt.
För kännedom..

Fin helg till er alla!!




Systrar...och en alla hjärtans -tio tvättar senare.

14.2.12
















I morse hängde vi i tjejernas rum tills det blev lunch.
Spelade spel och lät rosa hästar ridas av batman och en kyckling.
Sånt. Och så tvätten.
Personbästa som gör att mina händer värker av att ha burit 10 ikeakassar
med smutsig tvätt.
Som nu är ren.
Alltså.
Mitt huvud är mos och nu ska jag göra pannkakor.

Troligen är detta mitt djupaste inlägg sedan starten och säg att ni älskar mig för den jag är.
Rörig och rar?

Det är nån slags alla hjärtans. Har inte märkt av den själv och idag kommer bebispappan hem.
Än så länge har jag gömt mörk choklad i vuxenskåpet men har lite ågren, vill göra något...
Mina döttrar säger,


-jamen åh åååh mamma.
-Du kan väl rita något, sånt blir ju vuxna jätteglada av!


Om en fest för min vän, vi kan kalla henne Antoinette...

13.2.12



























IMG_7199

VI gick på en fin fest, jag och Linnéa som för övrigt tagit en del av bilderna.
Först var vi hemma och jag sydde ihop och draperade sammet direkt på kroppen.
Det var korsetter, fjädrar och vitsprayat hår för hela slanten.
Min vän var så andlöst fin med färska nejlikor i sitt hår,
jag hade kunnat fota henne hela kvällen ärligt talat.
Men väl där så blev vi dels så upptagna av själva balunset, som var otroligt arbetat och vackert.
Dels var det lite för mörkt så alla blider blev typ skakskak.

Nåväl, jag bjuder er en liten ögonfest trots allt,
och jag önskar väl att våra gråa februaridagar kunde vara lite mer som i helgen,
så att vi dansade under pärlemorfärgade ballonger och kysstes på kind mest hela tiden.

För övrigt så värker mina fötter forfarande,
ett tecken på en lyckad fest om inte bilderna skvallrar ändå.
Och värdinnan, det är hon med korsett av silvertejp, tårtpapper och bokmärkesaktig tavla på magen.
Är hon inte helt fabulös?

Ha en fin vecka, här är det sportlov och barnvecka!

/Drömma-Lotta


After Antoinette...

12.2.12

after the party, -tipsy antoinette...



After the Antoinette

Att komma hem mitt i natten
plocka ur tusen hårnålar och tvätta ansiktet med dotterns våtservetter
se barnet ligga sked med sin pappa
vara stolt över att inte ha tjatat om barn eller kollat mobilen hundra gånger
ha ont i fötterna av en magiskt vacker dansig fest
som kommer att bära mig i vardagen länge
känna en sådan lycka
ha ont i halsen av allt prat skratt rosa bubbel på insidan
kvar i mitt huvud
knastertorr vitspray som frasar på kudden
drömma om svunna tider och tänka att

jag ska bära pärlörhängen och ha hög frisyr mest varje dag nu...


Kyss!


Jag kan vara geisha50-talsbarock istället...

9.2.12













Vi har legat förkylda hos bebispappan. Det är så skönt.
Att bara få vila menar jag.
Men inget blir gjort.
Så jag drog hem idag på skakiga kalla ben.
Fast först köpte jag en hudfärgad korsett på HM. Den liksom korvar sig.
Skit också!
Jag bär runt på ett gnälligt barn, river ut halva garderoben, provar trasig mörkgrön sammet,
fyra underkjolar på varandra, min fina blommiga kimono och lite annat.
Det blir inte alls som bilden i mitt huvud.
Kanske att det krävs lite friskhet för att bli pepp. Och löshår.
Faen vad dyrt det var alltså...

Tillslut vet jag ju, i slutändan. Är inte grejen att vara snyggast på festen
eller ens vara helt nöjd med sin outfit.
Det är att få träffa alla fina och dansa med sina vänner.
Vara bara Lotta och känna sig härlig.
Fast har man jobbat med kläder är det väl lite skadat i huvudet,
det ska bli bra och rätt och inte utklätt men ok ok.
Nu slutar jag tjata och lägger mig i sängen intill min lilla rokokobarockbebis
-som somnade mitt i all tyll...


Lite vardags...

7.2.12



I am a warrior and a princess...



stories

happy party face





Jag ligger och snörvlar, saknar storbarna och funderar på om jag ska skaffa ICA-kort och beställa matkasse.
Hemkört hade varit fint.

Min mammaledighetsvärld är så liten just nu.
Det kan jag bli lite trött på.
Faktiskt.