Det där med tillbakablickar...

Ja vad gjorde jag egentligen förra året?
Själv gillar jag att läsa andras 2012 men att skriva ihop ett eget liksom...

Som jag ser det, var det året när saker och ting liksom satte sig.
Inte bara ett lugnochroår kanske, men jag fick vara hemmamamma och kunde andas och lyssna en hel del.
Det var fint.
Sen började jag fota andras hem och små egensinniga butiker till bloggen,
det verkar ha uppskattats så det tänker jag satsa mera på 2013.
Inte minst tycker jag själv att det är väldigt roligt, speciellt att få komma hem till folk.
En ära!

Vi hittade mat.se och började laga mera middagar efter recept, jättekul!
I vår familj har de 4 äldsta matansvar en dag i veckan
vilket innebär att man tar hand om diskmaskinen och lagar middag,
håller koll på att diskbänken är tjusig och sånt.

Mitt hjärta blev ännu mera fyllt av han med vita hatten.
Blandar rosa fluff med en känsla av karlslok! när det kommer skav.
För kärlek är svårt för mig, det tar tid och hårt arbete när man har ett lite kantstött hjärta tror jag.

Och han med hatten är så olik mig, på det mesta utom kanske envisheten då.
Nyttigt för mig det här med olikheterna tror jag, och även om jag är rädd ibland
är jag glad att vi hoppade och fortsätter hoppa.
Hur mycket jag lärt mig om mig själv låter jag vara osagt men ni kanske förstår ändå.
Han är sällsamt bra.

Jag fick en snyggtelefon och hittade till Instagram. 
Tröttnade på fb och bestämde mig för att hoppa av samtidigt som Park och Natur i Göteborg
bestämde sig för att hippa till staden och fälla 100-åriga alléer och andra friska träd.
Det där avhoppet fick vänta eftersom jag startade en grupp för att rädda lindarna i Vasa,
som utökats till ordförandeskap i förening och olika events.
Fast nästa år ska jag nog fasa ut mig ur fb iallafall, det är ett trist ställe -med några få undantag.

2012 var året då jag skulle skriva och fick skrivkramp. Det var jobbigt och handlade mest om
kontroll och prestationsångest. Det här året kanske jag kan skrapa ihop till skrivarkurs,
träffa andra i samma båt hade varit skönt...

Sist men inte minst flyttade vi till vårat drömhem skulle man kunna säga.
Det är långt ifrån perfekt och inte alltid 100 % praktiskt, men det är ett ställe att vila och andas på.
Högt till tak, krusiduller att ligga och stirra på, vackra stora fönster och gamla dörrar.
Och vi får plats, alla ryms och det är spejs som får en skilsmässomammasombottiskokartong
att gråta av lycka när ingen ser.



Såklart är jag rufsig; bilderna är inte i rätt ordning men det handlar ju om att måla upp en bild här
mera än att ge ett exakt sportreferat, ok?
Hoppas ni gillar't, hej hej och god fortsättning mina bästa läsare!!

/Drömma-Lotta