DRÖMMA

Carpe that fucking diem!

2012-02-03T08:00:00.001+01:00

Det är fredag. Typ Helg.

Två barnkalas. Ett långt bort. Suck.
En loppis.
Två visningar minst.
Fikor med vänner.
Mys. Tvättstugetid.
Pulkaåkning i Slottis.
Storfamiljshelg = bebisgegga och tonåringar högt och lågt.
Det känns ibland som att man inte gör annat än lagar mat och tömmer diskmaskinen.
För det är jag som har matansvaret på helgen. Nämligen.

Jag bara undrar.
Kommer jag att få hångla nåt?

Bild

Skrivmaskinsporr och hej jag har ett liv faktiskt.

2012-02-02T21:40:00.004+01:00

Jag sitter och fipplar med bilder och ser att det missats en del.
Som min fantastiska nya skrivmaskin jag fått. Den jag stavar fel på, kan ni se.
Gilla fejan när man bara ropar ut en önskan och så knackar det på dörren.
Där står ett jättestortliksomrosa paket och ut hoppar en kaninbrud och ropar "surprise!

Eller inte.
Men hon hade iallafall lila hår och gröna ögonbryn och folk ler när vi går gatan fram lite lagom tufft.
Antikviteten (inte tjejen), tillhörde en söt pojke som lämnat den på lilahårets vind
-han sa att jag kunde få den.
Så jag tog den.

Jaha, och då när jag ska lägga upp bilderna ser jag till min fasa att typ alla bilder som tas just nu,
tas från en exakt punkt i mitt hem.
Mellan hallen och vardagsrummet. Panik!
Ok. Jag är mammaledig.
Har en hårkris och gillar inte årstiden rent garderobsmässigt.
Så värst många outfitbilder ser vi således icke men kom igen.
Jag har ju ett liv.
Vi är ute hela dagarna. Faktiskt.
Bara att jag orkar inte fota mig själv, vännerna, eller balansera kameran och Juddan samtidigt.
Eh.

Spela roll vad andra tycker men på ärligt.
Det finns ett annat liv och nu ska jag fråga bebispappan om han kan passa det lilla barnet.
För mamma behöver egentid.
Inte för att raka benen ifred. Möjligtvis färga håret då, kom jag på.
Men mest för att gå ut och dingla med benen i en bar...
Vara Lotta i röd sammet och puderrosa mun.
Vifta med sotade tunga ögonlock och prata annat än bebis om ni hajjar.

Paus.
(Under denna har jag läst en saga om en älg som åkte motorcykel samt städat upp i köket).

Nu sitter jag och tänker på kläderna bebispappan köpte till sig själv i Stockholm.
Och undrar hur lång tid det måste gå innan man kan med att låna dem.
På obestämd tid. Utan att han märker nåt.

Puss på er,
/Drömma-Lotta

En fin dag

2012-02-02T13:12:00.004+01:00

Igår var vi på Naturhistoriska och levde loppan.
För 40 pix har du årskortet i din hand, och kan avnjuta stället i maklig takt.
Eller maklig och maklig, faktum är väl att Judith och Kusinen mest röjer och far runt som två söta köttbullar.
Inte precis så att man hinner stanna och läsa på skyltarna om vi säger så.
Fast ändå.
Jag diggade old school-känslan hos de knarriga trapporna, fina fönstren och gamla glasmontrarna.
Du kan ta med eget fika och sitta i "matsalen", det finns en bra butik som saluför lite fina leksaker och presenter
-vissa ovanliga, som inte hittas i vartenda gathörn.

Men allra bäst var väl som vanligt, sällskapet.
Det är inte klokt vilken tur att en så fin vän som hon är mammaledig samtidigt.

Nu försöker jag söka jobb och har satt barnet framför Nicke Nyfiken.
Hon har upptäckt tvn m a o.
Jag bestämmer mig för att det i lagom dos är inget annat än fantastiskt!!

Helgen flåsar mig i nacken nu.
Hej februarihelg, får jag lov?

/Lo

Nära...

2012-01-31T19:41:00.004+01:00

Idag har jag varit nära. Tittat på allt i förstoringsglas.
Bytt hundra blöjor.
Längtat efter min kärlek som är uppe i Stockholm.
Gråtit av glädje över att ett nytt efterlängtat litet barn fötts.
Skrattat åt ett första stapplande steg.
Tvättat. Synat min byk.
Hållit andan. Väntat på brev.
Andats bra, när jag inte hållit andan.
Tittat på solkatter och fotat småsaker.

Hoppats.
Fan vad jag hoppas på en sak just nu.
Ni skulle bara veta.
Det är så nära, så nära nu.
Att jag kan ta på det som inte finns, jag känner lukten,
det slitna vackra hägrar och min kropp är där.
Snälla låt mig få komma mera än bara nära.
Så fint.
JAG VILL!

Om att söka ett ursprung på loppisklossar

2012-01-30T09:34:00.002+01:00

Hur går man tillväga?
Vet ni något om dessa?
Hittade en påse gott och blandat, en del (de runda) är märkta BRIO.
Mest undar jag om den lilla staden men hittar inget själv på nätet.
Vet du något, minsta lilla om någon av delarna, snälla skriv mig och berätta!!

Tack på förhand kära läsare och ha en bästingsvecka.

Nu har vi betat av januari nästan och sedan är det bara en seg månad kvar innan jag klubbar in våren!
Och idag kommer mina stora barn hem, hurra!!

/Drömma-Lotta

Januarikvällar

2012-01-29T08:37:00.003+01:00

Vi åkte till Teaterbutiken för att kolla in deras uthyrningskläder.
Det fanns mycket men det mesta var just teaterkläder
med några få undantag, som tyvärr inte passade.
Inspiration fick vi om inte annat och medans Linnéa provade en vinröd sammetscape kröp
den lilla runt och drog i kjolarna.
Sen hittade vi 50-tals hörnan och där fanns det äkta vara, lite jobbigt i klänningstarmen men mest fint.
Att få titta och drömma.

Tillslut tog vi våra frusna kroppar och halkade hem genom vasastan och började dra ut saker från egna gömmor.
Minst lika roligt tyckte lillan och faktiskt hittade vi lite saker som säkert går att använda till festen.
Jag har för länge sedan frångått själva barocktemat och tänker freestyla fritt efter hjärta, smak och tillgång.

Ps, tack för strumptips och övriga tips, jakten fortsätter så stay tuned...

Om fjädrar och rosor, korsetter och lockarna som ska fästas upp...

2012-01-26T14:21:00.003+01:00

Om två veckor ska jag på en fin fest.
Och som vissa kan förstå är det en större grej än vanligt för en vintertufsig mamma.
Som "gått hemma" och inte kommit iväg på ens en after work det senaste året.
I princip.
Ja, det är ju redan andra gången jag ens nämner kalaset, här på bloggen.

Och då tar vi festoskulden med något så magiskt som en barock/rokokofest i hyrd lokal
-med härliga gäster och en ribba som ligger bland molnen vad gäller outfits...

Ett drömläge och skräckläge på samma gång.
Jag vill välja färg.
Ska jag ha rödvita skor och röda blommor i håret?
Eller är det finast att ha de gamla svarta skorna och rosa ros + fjäder?

Löshår måste jag hitta, och så får jag nog låna punkarsonens hårspray.
Med tusen hårnålar och pärlspännen kan det gå.

Men kläderna då?
Hjälp. Man ska visa lite hud antar jag?
Korsett kanske...
Och vart i hela friden hittar jag vita matta strumpbyxor...

Åh, lyxproblem, jag älskar er :D
För även om jag blir så trött att jag går hem först av alla så är det resan dit.
Den är värd lika mycket som själva balunset.
Och jag har en vacker vän att gå med, hon kan nog hjälpa mig att fästa lockar
dra åt snörningen i ryggen och måla kinderna rodnande rosa.

Ps, koftan köpte jag på Gekås igår.

Vinterrosor på din kind

2012-01-25T08:58:00.007+01:00

Igår hade jag ännu en sån där dag när allting fylls på, träningsvärk i käkarna av leenden och hemliga planer.
Det är en lisa att ha så fina vänner och efter långfika och pillande bland smycken på Fåfängan
träffade vi 40-talisten och lillebroren.
Han den äldre bjöd ut oss och vinet var superbt, Judith lekte i vagnen
och verkade inte så himla missnöjd med upplägget.
Annars är det ingen hit att ta med henne på vuxenaktivitet
som innefattar stillasittande mer än 30 minuter nuförtin...

Idag då.
Straffar sig synden och det går som små blixtar under mitt skallben.
Ett under att det bloggas kan man tycka men bilderna på den lilla igår blev lite fina sådär.
Vi bor hos bebispappan den här veckan och hans sovrum (vårt) är så vilsamt.
Grå väggar och stora fönster.
En ny säng är ett böljande hav och hennes julklappsklänning från 50 kallt får mig att önska.
Att svenska designers vågade anamma blommigt lite mera.
Hennes bästa just nu är:

-mammas halsband, väskor med krafs i och en snöstorm med ett rådjur i.

Mitt bästa just nu:

-laxrosa gamla linnen och att vi ska åka till Ullared idag.
Ja, ni hörde rätt.
Storhandla billigt när det gäller förbrukningsvaror är inte kattpiss ska ni veta!

Kära ting och snö på en söndag...

2012-01-22T17:20:00.005+01:00

Jag fick lite egentid och stod nästan först i kön på Sarons loppis i lördags.
Hittade oanvända roshandukar för 5 kr st men annars kände jag väl att fyndfaktorn var låg.
Till bebispappan sa jag, -nej nej kom inte hit det finns inget mera.

Sen kom han ut med en tjusig burk med plastklossar från 70-talet.
Hurra!
Judiths nya lilla byrå är köpt på Reningsborg för 50 riksdaler och sängen sov min mamma i.
Min dotter är det nionde barnet som sover i den.
I för tidig ettårs, kom den röda stolen hem en dag. Halva priset på Åhléns :)
Däri ligger en kudde från Malinka.

Den rödvita filten hittar ni här, eller liknande iallafall.
Matta, IKEA.
Poster från Pryldesign.
Testade att sätta in den i en ram vi hade hemma men jag ska byta till en mindre, vit.

Jaja, så var det med den saken.
Vi har sol, pyttelite snö, och skratt som bubblar upp.
Och pulkorna har luftat sig med oss.

Just nu tittar vi på klockan en gång i kvarten, otåligt.
Snart kommer en cool tjej hit och ger oss en fin gammal skrivmaskin och ännu mera skrattbubbel.
Hurra!

Vinter

2012-01-20T23:06:00.002+01:00

Jag tycker inte om att frysa jag tycker inte om att frysa jag tycker inte om att frysa.

Om man gömmer kroppen i höga sockar, bär underkjol och en noppig gammal kofta från en reahög på HM,
och grova kängor och dubbla vantar och halsdukar. Och basker. Och glasögon.
Sen hänger man på sig den fina gamla ullkappan från Sarons loppis (180 pix!) och ändå.

Såklart.
Fryser man.
I grynigt rött utsmetat läppstift.
Och ser lite fin ut samtidigt.

Jag måste köpa mammelucker och långkallingar. Så får det bli.
Men innan det tänker jag frysa näsan av mig i en loppiskö en lördagsmorgon...

Bra leksaker

2012-01-18T11:07:00.000+01:00

Nu råkar jag sitta på lånad dator och hade ett inlägg rätt klart.
Så, nu ger jag er lite bilder på hennes absoluta favvoleksaker just nu.

Runda föremål, som låter. Och klossar.
Just dessa har vi köpt för 20 pix på loppis, vet att de är förskolematerial som
kostar runt 400 nya.
Trevligt fynd!

Bebispappan bygger magiska torn och hennes ögon är vitt uppspärrade.
Sen får hon riva, det är både lite läskigt och helkul hälsar hon.

Vi har inte så mycket leksaker än, men å andra sidan bor vi på två ställen.
Slog vi ihop tågbanan, klossar i olika former, rytmgrejor och pekböcker skulle det kanske
bli en del ändå.
En sak som hon inte har är dockor, och bara en liten stackars bil i lådan hos pappa.
Men än så länge är vispen roligast, rota i kökslådor och dra ut skorna i hallen.
Det och rulla boll.

Jag tänker att denna gång, denna sista gång ska jag bara ha rediga leksaker hemma.
Sånt som håller, som kittlar fantasin och låter barn finna egna vägar.
Jaja, vi får väl se hur vi lyckas...

En fin sak är filten från Little Red Stuga som hennes kusin har,
kolla HÄR.

Mitt bredband är nere :(

2012-01-18T10:16:00.002+01:00

Typiskt när jag är så inne på att vårfixa på bloggen, söka jobb osv osv.
Jaja, snart kommer delar på posten och då kör jag så det ryker igen :)

Ha det finfint sålänge,

kyss från Lotta!

Om att börja om...

2012-01-15T09:32:00.004+01:00

Hej.

Jag har suttit i 1,5 timma och läst på lite om HTML-koder och har nu lyckats ta bort ramen runt mina bilder.
Min blogg vilar på en gammal mall som jag fick av en vän men är inte längre som JAG vill.
Har funderat av och an på hur jag ska göra, starta ny, stanna, göra om, betala för att få hjälp (??! eh), osv.

Men det blir inte bra hur jag än gör.
Saker som känts jobbigt med mitt ställe, kommer inte att försvinna om jag byter adress.
Gamla kärlekar, skilsmässa, sjukdom, folk som läser ens blogg för att hitta fel och skvallrar.
Jag kan inte fly sånt, det är en del av livet.

Så jag stannar. Hej och hå vad jag gör det.

Under tiden, tänker jag lära mig lite fix och sånt tar ju tid, (sliter mitt hår fast lite roligt är det).
Och min blogg kommer förmodligen att se helt jävla kajko ut.
För om man är smart ska man visst göra mallen _först_ och sen föra över den.
Men eftersom vi här har att göra med en kvinna som vill att allt ska hända nu nu NU.
Och inte kan datagrejs och jox, alls.

Så struntar jag nog i detta och börjar från noll
och så kan ni följa mina små små förändringar under resans gång.
Vad säger ni,
känns det ok, kan ni leva med lite ommöblering live?

/Drömma-Lotta

Uppdate,

jag lyckades visst radera x antal inlägg så jag läser nog på vidare och lär mig.

Hur man ska göra en sån dära överföring i efterhand....suck ;)

Snödagar

2012-01-13T09:48:00.001+01:00

Det blev lite snö, en dag.
Mig spelar det ingen roll men barnen blev ju glada.
Rusade ut och hoppade, kramade, kastade, rullade, busade runt.
Jag log bakom gardinen.
I mitt kök finns mormors gröna skål och många fina kartonger med teer i.
En jättestor fajkebumling från sent 60-tal gissar vi.
Och en liten spargris från London.

Där pillar vi ner småslantar som tex panten.
För vår dröm är att kunna resa utomlands.
Allihopa.
Tillsammans.

Idag är det fredag och i helgen städar vi undan julen.
Eller ja, kanske en stjärna eller två får hänga kvar.
Lura det sista mörka lite till...

Trevlig helg :)
/Lo

Om fåglar och vänskap

2012-01-11T22:33:00.001+01:00

Hej.
Jag har en fin vän, hon gav mig en porslinstrana i julklapp.
Idag hängde vi hela dagen hon och jag.
Fikor, bebishäng, Frida Kahlos målningar på konstmuseet och prat som rinner likt vårbäckar.
Inget stopp, ärligt och stöttande.
Inget skitsnack utan hur vi själva ska bli bättre.
Som människor.
Stå på oss, rakhet, mod, föräldraskap, kärlek och klänningar.
Så fint att vi hittat varann.
Det är härligt att vara jag idag.
Med vänner som mina och en kropp som snart är hel igen.

Det enda som är svårt nu är att öppna burklock och köra vagnen länge.
Då får jag ont.
Men vila finns i mellanrummen och när jag öppnar balkongdörren.
Och låter januaris friska vind smita in.
Om jag kisar då, ser jag min fågel flaxa och ta sats.

Hon vågar hoppa precis som vi.
Så fint.
Hej hej vänner, hej lilla fågel som flyger runt hemma när vi sover...

Några av mina bästa halsband

2012-01-10T16:25:00.001+01:00

Jo, i de senaste två inläggen där jag syns har jag fått frågan om halsbanden.
Bäst tycker jag om tunna kedjor och små berlocker med tanter på.
Om nu någon har missat detta alltså.

Det första fick jag i gåva av formgivaren och silversmeden Klara Eriksson.
Hennes dotter fick ett plastigt barnhalsband i en automat, Klara gjöt ett liknande
i siver, oxiderade och fäste dit små utsökta Afrikanska safirer.
Älskar!

Det svarta är en present från min bror, och samma födelsedag fick jag den handmålade
broschen/hängsmycket föreställande Jesus älskarinna.
Mina fina väninnor köpte och när jag behöver lite extra kraft och värme vissa dar,
ja då hänger jag henne runt min hals.

De är lustigt nog båda köpta på Fåfängans Antik i Haga, gå dit om du letar liknande!

Sen har jag två från Omigosh, ett märke som jag inte vet om det existerar längre.
Jag sålde dem i min butik Drömma och kunde inte låta bli att köpa två själv.
Gamla vintagebilder och antika smyckesdelar, lite nytillverkat och vips så
har man en ljuv ljusblå kärring eller en 20-tals pinuppa runt sin vita hals.
I ärlighetens namn använder jag dem sällan, men de är galet vackra och hänger framme jämt.

Från min fd butik kommer även berlocken i mässing med en liten blomma på, och intill
har jag hängt en liten naken gudinna som rider på en häst. Syns bara lite i bild men
är en stor favorit just nu.

Tillsist, blinget jag från början fick frågan om:

En tvinnad loppiskedja och ett udda hjärta från nån gammal ask på Saron.
Blir ihop med en anonym ung kvinna från 30-talet.
Magi.

Bilden på baksidan är så utfrätt och gulnad att vi bara kan fantisera.
Och just sånt är hur charmerande som helst.
Jag bär henne jämt och ständigt just nu.
Min runda berlock är en gåva från Linnéa och de andra vännerna.
Som återigen shoppat på ovan nämnda antikaffär.
Såklart.

/Drömma-Lotta

Jag tröstar en vän.

2012-01-10T14:42:00.002+01:00

Och känner igen.
Mig.

Hej alla läsare!

2012-01-05T23:47:00.001+01:00

Ni är fantastiska.Jag ville bara säga det.
Vissa dagar är och kommer alltid att vara lite tunga.
Som årdagar när de man älskar dör.
Dog, dött. Ja, vad säger man?

Idag saknar jag min mamma så att hjärtat vill brista.
Och att gå in här och läsa era kommentarer.
Jag tappar orden tråden nästan fotfästet fast tvärt om.

Jordar ni mig.

Det finns hopp.Och kärlek.

Nu ska jag vara modig.
Knåpa vidare på mina drömmar.
Tack för att ni stöttar.

Kärlek.Kärlek till er!

/Drömma-Lotta

Författardrömmarna

2012-01-03T12:27:00.002+01:00

Allvaret drar ihop sig, lurar bakom blåsberget och viskar vad ska du göra vad ska du bli,
lilla Lotta.
Det är lätt att glömma bort allt jag har i bagaget, all kompetens.
Bara för att det gått en tid av bära bebis, leda stora barn vidare,
föda och ha en liten på armen sen.
Som om att vara förälder inte är en merit.
Som att "gå hemma" inte är ett stort och häftigt arbete i sig.

Iallafall.
Boken jag inte skrev under mammaledigheten.
Mitt skratt fastnar i halsen som en torr brödsmula och kaffet rinner ur mungipan.
Så nesligt. Att jag trodde.
Men samlat på mig har jag ju gjort ändå och det är aldrig försent, vet du väl.
En del författare spottar ur sig den ena boken efter den andra, sen har vi andra som
"kommer ut"ur författargarderoben efter 40, med något brilliant och omskakande.
Äh, vad vet jag. Som inte ens läser böcker.
Det finns en önskan men andra drömmar är större och här delas tiden upp i många små portioner.

Har jag sagt att jag har magpirr inför det faktum att jag står arbetslös om två månader?
Har jag sagt att min tacksamhet över tiden med barnen hela förra året är högre än mitt berg?

Allting blir bra, hon landar på fötterna som vanligt.
Det kommer att falla på plats och under tiden slätar jag till volangerna på min nya klänning
och vänder berlocken rätt under halsgropen...

Gott nytt år kära läsare!

2012-01-01T14:54:00.001+01:00

*Text kommer*

Uppdate:

eller så kommer den inte, därför att mamman har fullt upp.

Jullov...

-Jo vänta, nu hade jag en sekund över :)

De sista timmarna med familjen på nyårsafton.

Vi valde att spela spel, dansa till hits och äta godsaker.

Inga stora åthävor, bara att vi var vi.

Nere vid hamnen skulle vi släppa himmelslyktor men det blåste för mycket.

Min började brinna och landade i vattnet.

Igår gick det bättre och folk stannade och sa åh, oh ah!

När vi dansade och lekte med fingerlamporna sprätte vi runt som galningar ett tag,

och småtjejerna bara:

"titta titta på mig, kolla när jag snurrar shåhär visst är min klänning fin!"

Yngsta sonen mera:

"hallå, vi släcker allt, släck ner släck ner kolla i taket visst är jag bra!"

Och så mamman då, i lite för tajt klänning som hela tiden kröp upp och korvade sig,

med två glas bubbel i kroppen och mascaran på svaj:

"titta titta visst att man inte kan tro att jag fyller 40 snart..."

Sedär, lite lagom ensammamammanharenblogg patetiskt men väldigt roligt.

Tycker jag.

Vi ska nog skratta åt oss själva mera,

hej hej välkommen 2012.

Årets gran

2011-12-31T08:20:00.001+01:00

Varför visar man en julgran på sin blogg?
Åh, för att jag är så himla nöjd med den såklart!
Den är så bebis att Judith nästan når stjärnan om hon sträcker sig.
Och den barrar inte, bara en sån sak.

Den inhandlades i tron att hon den lilla, ändå bara skulle krafsa runt
i finpyntet och kanske välta den i värsta fall.
Hur mycket har hon brytt sig på en skala?

Noll :)

Jag är förvånad faktiskt men mest nöjd.
Nu sitter jag och funderar på om vi kommer att fjutta iväg ett sista inlägg.
Ett sista innan årets slut.
Kanske.

Kanske inte...

I våra hem bor kärleken

2011-12-31T08:09:00.001+01:00

Judith och jag bor på två ställen.

I det första bor vi med hennes fyra syskon och hennes pappa.
Han har inte så mycket spejs hos oss och det är jag som valt alla grejor.
Det är rätt så blandat, blommigt såklart och möbler som stäcker sig från
20-tal till 60-tal på en höft och lite IKEA och ev nån designpryl som jag inte kommer ihåg.
(Förmodligen för att jag ingen äger, ha).
Många saker är skänkta, hittade i containers eller bytta.
Det är stundtals plottrigt, varmt, en ständig kamp att dölja det faktum att vi just nu bor
lite för trångt i ett hus från 80-talet.
Tapeterna är valda av någon annan som enligt mig lyckades bäst
i vardagsrummet.
Hemmet andas barnfamilj och vardagsstök.

I det andra bor vi med bara J och hennes pappa.
Där stannar vi större delen av "vuxenveckan" men jag åker ofta in till Haga
eftersom det inte finns så mycket av mitt här.

Här levs det lugna dagar i en nätt välplanerad 20-tals tvåa
där inget "onödigt" kommer över tröskeln.
Pappan har koll och älskar teak, design, 50-tal och en nypa IKEA.
En liten nypa.

Rummen andas lugn och både väggar och golv går i en mild gråskala.
Det är stiligt, renoverat och högt i tak. Dold förvaring i det mesta.
Att komma till vårat andra hem är lite som att bo på hotell.
Det är galet lättstädat och eftersom vi bara tvättar i Haga får man verkligen
verkligen, en känsla av att slippa vardagsstöket.

Här sover Judith i en vacker säng med bambi på och hennes leksaker är nya och snygga.
Till jul fick hon och hennes pappa två tavlor av mig.
(För här finns inte en enda och jag kan inte låta bli att föra in lite mönster).
Jag tror att han gillar det.
Iallafall är jag tacksam för hans "öga" hemma hos mig, som stuvar undan och möblerar om.
Gör hörna till Judith och borrar upp min morfars hylla över hennes säng.
Sånt...
Jo, han gillar det, jag vet för sånt känns.

Nå, den ena tavlan är en robotplansch, köpt på tradera.
Den andra från samma ställe, är en kopia av en gammal Pariskarta.
Stället dit han tog mig efter två månaders förälskelse.
Som ett minne i efterskott tänkte jag.

Och min nya kjol från Beyond Retro.
Gillar jag sådär hejjagskahapåmigdigvarjedagtillsdufalleribitar mycket.

Kyss!

/Lo

En massa fläkande av bilder på mig och mini

2011-12-31T07:34:00.001+01:00

Nästa år ska det inte bli riktigt lika många bilder på J så nu passar vi på,
att vältra oss riktigt. Fler inlägg kommer.
Jag vill även inflika ett tack för era fantastiska kommentarer,
nu tar jag mig i kragen och skiter i andras åsikter. Puss!

Den här julen fick vi en hel del secondhand och det gjorde mig så himla glad!!
En av dem par syns här.
Kolla in vita franslampan, (perfekt till den röda :) och blusklänningen med rosor...

Kram på er och tack. Igen. Jag älskar er nog.

Små blå, meningslösa men två.

2011-12-29T04:21:00.001+01:00

Den här bilden tog jag för ett tag sedan.

Som vanligt blåste det som fan, säkert regnade det i sidled med.

En pappa och hans son kämpade sig uppför mitt berg.

Trappan med tusen trappsteg, en kamp, en väg mot stjärnorna.

Den sista tiden har jag fått en del kritik.

En del relevant och en del taget ur luften.

Jag har känt att det begränsar mig, mitt varande på bloggen.

Aktar statusar på fejan och över lag vad som sägs offentligt.

Det är tråkigt men går säkert över.

Vi väljer själva att ta in andras negativa energi eller inte.

Men en människa klarar inte heller att stå emot hur mycket som helst.

I vilket fall är det dags att gå vidare, någon annanstans.

Det känns fint i mig att tänka på!

Jag önskar att livet var lite lättare

jag önskar att folk inte var så rädda

att våra munnar viskade snällhet och ryggarna var raka

-av mod.

Ibland, sällan men ibland.

Orkar jag inte vara stark.

Jag slås till marken av dumhet och illviljor.

Förundras, häpnar men orkar inte ta det med den sedvanliga klacksparken.

En vän sa att varje människa har alltid 48 problem att tampas med.

Eller om hon sa 45?

Hursomhelst, om jag tänker så, och välkomnar motgångarna i vardagen.

Accepterar dem och livets framfart.

Anser jag mig lyckligt lottad ändå.

Jag har kämpat som ett djur rent ut sagt, för att döda skitsnack med vänlighet.

Och kommer fram till samma sak som sist det begav sig:

Vill folk läsa in att jag är dum trist och elak, en som slår sig för bröstet och bara talar om min egen förträfflighet. Så gör de detta.

Vill de sätta mig på piedestal och hylla mig så gör folk detta.

Oavsett om jag kämpar med att bevisa motsatsen eller inte.

Ibland är det tid för kamp, ibland för att vika åt sidan och ge upp.

Det betyder inte att jag håller med, jag väljer att lägga min energi på annat.

Som jag sagt tidigare,

det här är ingen perfekt människas blogg.

Jag är inte intresserad av att bli lajkad av alla,

eller av att visa upp en fasad av rosa fluff.

Missförstå mig inte nu, jag gillar fluff.

Men livet är inte svart eller vitt.

Och jag är lite trött på att bli missförstådd, oavsett håll.

Jag tar hand om mig och barnen,

de sista dagarna av 2011.

Ett om man summerar det, fantastiskt år.

Året då jag fick bo vid foten av ett berg,

se djur och växter frodas, lyssna på stormar och barn som växer.

Resa och älska. Gråta och resa mig. Lära sig. Akta sig. Ta hand om. Ge upp.

Vinna.

****************************************************

Grötfrukost

2011-12-26T11:33:00.001+01:00

Den här julen har både varit den bästa och samtidigt ojuligaste om man bortser från just
själva julafton.
Jag oroar mig mycket för en nära anhörig som ligger på sjukhus och vill att allt ska bli bra.
Det regnar och är lite midsommarväder sådär, och jag har lite nyårångest.
Vad ska jag hitta på med fem ungar i kjolarna, vara hemma men ändå få det festligt hoppas jag.
Inga orosmoln utan en kväll med hopp. Vill jag de mina.

Jag njuter av lilla J varje dag, faktiskt även alla nätter hon gråter för tänders skull.
För det mesta är mitt tålamod och min styrka outsinlig för henne.
Hon har verkligen limmat ihop familjen, gjort vårt 2011 till ett magiskt, känns det.
Niomånaders som daddar och vinglar och kryper och klappar händer och härmar,
är sjukt gulliga om ni undrar. Varje dag förundras man...

Näe, nu är det dags att tuffa på, kamma till sig och ringa sjukhuset.

Hejhej,

hoppas era dagar i mellanrummet är bra.
Kram

/Lo

Hej, god jul kära läsare...

2011-12-25T17:34:00.002+01:00

Vi vilar oss i form om ni undrar.

Kyss!
/Drömma-Lotta

Mamma, ägglikören var jättegod!!

2011-12-19T20:43:00.002+01:00

När man hittar en liten tjej mitt i chokladkartongen...

Så glad att de är hemma igen.
Dessa dagar går bara ut på att slå in fina paket och på att vara.
Kanske att bloggandet blir lite segt.
Men det viktigaste är familjen just nu.

Hoppas ni får lite ledigt ni andra, själv är jag ju mammaledig.
-Superlyx!

/Lo

Fina paket som jag tänker apa efter litegranna :)

Ett halvt liv

2011-12-16T12:09:00.001+01:00

En vän till mig fyller snart 40.
Hon ska ha flott tema så att vi kan duka urtjusigt och klä oss fina.
Jag är jätteglad och hoppas att vi kan skola in en barnvakt tills dess.
Tänk att få gå på festfest och dansa tills kinderna glöder och kyssas bakom en dörr
och känna sig vuxenfin ihop med Judiths farsa. Det vore helt fantastiskt tycker jag!

Vardagen är mera;

-gummistövlar eller vinterkängor, vart har du dina vantar? försvann andra paret galonisar
på dagis alltså, kan du hämta din syster på förskolan jag måste till BVC, inte glömma att
boka om tandläkartiden till lilla E, har vi köpt alla julklappar, skulle du inte posta paketet igår,
nu ringer hon och säger att hon är besviken och inte fattar nåt, jag trodde vi hade styrt upp,
skulle inte du hämta, skrev du ditt namn på kortet älskling, blåser det lika mycket som igår?
kom så tar vi en prommis i Slottis, när åt Juddan senast, sov hon en eller tre gånger,
lilla M, vi ringer pappa när vi kommer hem, mitt batteri dog precis, ja just det vi får hoppa av
eftersom det var en smsbiljett vi köpt, vad menar de med paté, på gåslever eller vad?
akta hundskiten där, håll dig på stigen håll dig i handtaget håll i hatten vad det blåser

-har jag sagt att jag älskar er idag?

Om ett par år har jag haft barn halva mitt liv.
Hälften av tiden missar jag numera för de bor varannan vecka hos sin pappa de fyra äldsta.
Ingen som inte varit där, kan fatta.
Hur man dör lite och ändå måste vara stark, modig och finnas jämt.
Kanske mera än i det förra giftaslivet faktiskt.

Jag hoppas att ni har det bra därute,
att helgen blir en bra för oss och att måndag och barnvecka kommer extra snabbt.

/Drömma-Lotta

Ps, Malvas fina höst/vårjacka är en present från Anïve som har rea nu!
Judiths mössa har jag köpt hos By Lelo.

Åh, Annapernilla!!!

2011-12-15T14:03:00.001+01:00

Det nästan finaste av allt på hela Julformgrejset glömde jag att blogga:
*Annapernilla*

Herregud vilken göllig kudde och min bror har fått en rund skärbräda i julklapp.
För tidig klapp, så det är ok att avslöja.
Ja, nä, vet inte vart jag ska ta vägen riktigt för allt fint hon gjorde.
brickor, kuddar, tapeter och väskor.

Och väldigt förtjusande trevlig var hon, vilket får mig att gilla ännu mera!
Köp vettja :)

Nya adresser nya tider...

2011-12-15T11:04:00.005+01:00

Krikelin har ny adress.

Inte bara ny adress utan en helt ny blogg.
En jättefin så klicka på länken och hälsa på!

Den gamla låter hon stå kvar, alltså flyttar inte över.

Jag har tänkt mycket på det där, hur jag ska göra med Drömmas.

Min nya adress får ni gärna uppdatera med i era länklistor:

www.dromma.se

Bara så.

Jag filar ju på en ny logga och på ett nytt snitt.

Vill även byta från blogger till wordpress.

Adressen blir den samma eftersom jag skickar vidare s a s.

Äh, kan inte dataspråk men ni fattar säkert.

Iallafall.

Spara eller inte.

Flytta med det gamla eller låta det sväva i rymden.

Svårt.

Personligen tycker jag att Krickan var himla modig.

Jag är så rädd om mina läsare, tänk om ni försvinner ifall jag byter?!

Eller tycker att det blir asfult :)

Eller tycker jag är trist som ev inte importerar alla gamla inlägg.

Iallafall.

Jag vill liksom gå in hel och ren, i 2012.

Börja på ny kula, rensa länklistor och taggar.

Vara sparsam och eftertänksam.

Enkel.

Vit.

Bättre.

Kanske låta några fina designers ha annonser i högerspalten.

Om de vill.

Som ni märker pratar jag mest för mig själv.

Det löser sig säkert, jag får lägga lite tid i jul på saken helt enkelt.

Hej hej,

Drömma-Lotta

De finaste julklappstipsen jag vet, till mina läsare!

2011-12-14T12:30:00.001+01:00

Hej, nu ska det handla om konsumtion.
Och vad har jag att säga till mitt försvar, hehe.
Jag som flaggat för en enkel jul?
Så innan allt det fina kommer säger jag att vill ni inte shoppa
hållbart, närproducerat och köpa fin design gjord med kärlek kan ni lika gärna:

*koka sylt och ge bort,
*rita teckningar
*pärla vackra halsband av gamla trasiga
*eller ge bort sådant som ni har stående hemma,
-som kanske brollan tjatar varje om gång ni ses; vad fiiin skålen är.
För det är precis lika gott det!

Så, med det sagt vill jag alltså tipsa om saker jag föll pladask för
på årets JULFORM.
Stället som om jag förstått det rätt, fantastiska Elisabeth Dunker dragit igång.
Hon som driver bloggen Fine Little Day och alltid har tusen järn i elden ni vet?

Eftersom jag ÄLSKAR älskar älskar ÄLSKAR rosor är det väl inte så konstigt
att jag föll som en fura för Plingsullis rosbrickor i rött och gulgrönt?
Eller hennes dockor som inte är något annat än ett stycke konst <3
*Plingsulli*
***********************************************

Sen hade vi den där vackra tjejen med hemstickade konstverk till vantar då.
Hade väl 30 sekunder på mig där i slutet och ärligt talat vad det bra eftersom jag
kanske bränt min matkassa på vantarna istället. Fattar ni vad fina?
Alla färgerna, vill ha allihopa :)

*Klara Bothén*
**************************************************

Judith fick en finfin plansch som jag ska rama in.
Den får hon till jul och så håller jag på att leta fram min gamla tågbana i trä.
Där blir jag nog tvungen att uppdatera och köpa till lite men det kommer
bara att kännas fint. Knyta ihop en bana som delvis körts av både mig
och hennes äldre syskon. Bara en parentes...

Hos Pryldesign hittar ni inte bara snygga prints utan även smycken
söta som socker och annat kollijox, tex ryska dockor på musmattor.
Ett roligt ställe där du inte behöver bli utfattig heller!

*Pryl Design*
***************************************************

Ja, och så har vi mina favoritposters.
Av finflickorna fick vi deras nyhet vykorten, TACK!
Först tänkte jag posta alla som julbrev till bloggkollegor jag gillar men.
Äh, kanske att jag ramar in några för att de är så fina...
Tror inte de finns uppe på deras hemsida ännu men maila dem och hälsa från
Drömma om ni vill köpa dem :)

One must dash
****************************************************

Mocklis mig!!

2011-12-14T10:09:00.001+01:00

Som jag nämnde tidigare var jag en kort sväng på JULFORM.
På femton minuter hann jag brista ut i glädjetårar tre gånger av tacksamhet.
För att utställare sa så fina saker till mig, och gav presenter.
Till mig! Eller ja, oss. För just Mocklis mockasiner är väl lika mycket till Judith.
Det kommer sig av att min blogg växer antar jag, det här att jag blir ryckt i kappan på stan.
Att folk är modiga och går fram och säger snälla saker om Drömma.
Det är en stolt känsla och nu vill jag satsa ännu mera på att lyfta fram andra.
Inte bara plåta mina barn vid köksbordet som det lätt blir när man går hemma med bebis.

Vet inte riktigt hur jag hittade Mocklis på nätet men har faktiskt länge filat på ett inlägg
om dessa ljuvligheter.
i min vardag vänds varenda slant på två gånger och min tanke var att skulle spara ihop
till ett par i julklapp.
Nu har vi istället fått och använt dem i förskott, kunde inte låta bli...
Resultatet är:

Inga kalla fötter mera och framför allt så ramlar hon inte alls längre.
Vanliga halksockor hjälper inte alls lika bra som dessa mot hala golv
och sitter kvar på krypfötterna bättre.
Som grädde på moset är hon ju hur snygg som helst den lilla :D

Sen är det en fin hälsning från min barndom,
-vilka dagisbarn på 70-talet hade inte mockasiner liksom?

Åse och Sara som grundarna heter har sin bas i Göteborg och det mesta är helt Svenskproducerat.
Det gillar jag mycket!
Här hittar du hela storyn.

Drömma-Lotta och Judith hjärta Mocklis.
*TACK*

06.15

2011-12-13T11:01:00.001+01:00

Får jag lov att svära lite?

Varför i helvete måste förskolan ha sitt lussefirande kl 7.15?
-Därför att så många föräldrar önskat det, var svaret.

Tydligen.

För vems skull är ett luciatåg är en fråga jag nu ställer mig.

För att barnen mår illa av att inte ha orkat äta frukost när deras stressade föräldrar
drar/bär dem halvt sovande till dagis är ju givet.
Och pang upp på lilla scenen direkt efter ankomst och pang tusen blixtar i ögat
som avslutning ( i år hade de iallafall dem goda smaken att be ivriga föräldrar att fota just,
efteråt), sen i med julmust, pepparkakor och annat sött och så simskola på det.

Min kropp skriker aj aj ont vill somna om, undrar hur kidsen känner sig.
Jag tänker tyst,
tur att det bara är en gång om året.
Tyst och tyst, ni läser mig ju ;)

Seriöst!

2011-12-12T16:39:00.001+01:00

Barnveckan är över.
Vi har bakat pepparkakor med köpedeg från nåt billigt ställe.
Pratat om ansvar, stress och tonårsproblem/möjligheter.
Lilla M och H spelar mycket schack.
Jag har blivit coachad i att uttrycka mig tydligt och att ha närvaron i vardagen.
Mitt sökande efter ett hållbart byte och ett större hem fortsätter.
Jag upptäcker återigen att världen är liten och att människor och öden trådar flätas
hakar i varandra och livet är vackert.
Judith står utan stöd och har fått en släng av gossjukan vilket är ljuvligt.
40-talisten och plastmamman firar tidig jul med oss och lillebroren.
Vi hänger en hel dag och jag är lycklig och trött.
Jag är glad.
Jag är trött.
Jag ska söka ett spännande jobb som inte finns.
Jag ger bort saker.

Det regnar och på JULFORM fick vi oväntat presenter från utställarna.
Berättar mera snart
-för nu har jag lite tid till bloggande igen.
Saknar att spotta ur mig ett inlägg om dagen men det är som det är just nu.

Hej.
Ni är fina som stannar kvar och läser mig.
Tack <3

Det toksnöar och åskar här. Jag ville bara säga det...

2011-12-08T22:40:00.002+01:00

Skrivet kl 22.40

Hej, det är en sak vi vill säga till er...

2011-12-07T11:48:00.001+01:00

Det är därför lilla M ser lite viktig ut, med tjusiga glasögon nere på nästippen.

Märkesglajor från sent 70, tidigt 80-tal.
Med blommor och diamant, fina visst?
Jag tänker sälja dem, ingen idé att ha kvar saker man inte använder ifall någon vill köpa.
Menar jag.

Men det är inte därför jag skriver. Det handlar om julen.
Och om stressen och pressen alla verkar känna.
Om man går in på sk livsstilsbloggar och tusen andra så knådas,
pysslas, glimmar och gnistrar det.
Vackert och härligt.
-Om man har tid och råd tänker jag.

Annars blir det lätt som ett dåligt samvete för tröttföräldrar som inte hunnit göra
paketkalendrar, missat pysslet på dagis och inte har granriset lindat runt knuten.
För att inte tala om att ha det perrrrfekt städat, bjuda på hemmagjord glögg, nubbe och sill,
plåta och skicka ut julkort på nyklippta barn i stickat och pop.

Mamma slänger på sig nåt nytt från Odd Molly och pappa står vid spisen och bakar surdegsbröd.
Alla pussas och hissar sina bebisar uppfödda på hemlagat i luften.
Alla är friska, alla lever och jobbar på reklambyrå eller håller på med nåt kreativt annat.

Eller inte.
Finns det familjer som är sådär, på riktigt?
Fatta att alla bråkar, gråter i tvättstugan, dricker vin ensam på en torsdag, glömmer
som jag sa tidigare, pyssel på dagis.
Alla är ju inte ens kärnfamiljer, herregud.

Här sitter en gladtrött mamma som orkar pynta lagom.
En lysande slang runt balkongräcket. Räcker.
En stjärna eller två i fönstren på en annan dag uppe än den rätta.
Bakar gör vi ibland ja.
Som på torsdagar då vi städar ihop. Cup cakes, halvfabrikat.
Ha.
Och hade jag rökt hade jag fan gjort det utan att skämmas.

För det finns inget rätt och fel.
Jag är iallafall vuxen. Bestämmer vart jag önskar min ribba.
Allt orkas inte, vills inte och hinns inte.

Det finns inga perfekton, vi stylar bara bilden av oss själva på nätet.
Och det behövs ju inte.
Jag orkar inte vara med och upprätthålla någon sådan stress.
Jag är ok.
Såhär.

Och det behöver jag inte säga till mig själv ens,
men till någon annan som läser.
Du kanske behövde att jag sa.

Så om ni orkar, ska jag berätta om min jul nån dag.

Min operfekta rara lilla jul.
Med mina jobbiga härliga fina tjatiga ungar.

Åkej.
Hej,

Drömma-Lotta

Ps, november hade ett slut i år med. Gött!!

2011-12-03T22:04:00.001+01:00

Ovanför våra tankar andas himlen

2011-12-03T18:32:00.000+01:00

På en bro i staden byggde någon upp en ställning och spände tunna linor tvärs över.
Där dansbalanserar nu muggar i vinden och ur högtalarna klingar klockor.
Överbliven bål från Kulturkalaset eller missbrukares urinprov.
Änglars tårar eller bara nån kemisk substans blandat med regn.

En gång i tiden gjorde jag sån där konst med.
Kravallkonst streetart installationer i staden gerillautställningar.
Min fina mamma var sjuk då och allt jag skapade var självporträtt och tankar om döden.

Nu är det min pappas tur att vara sjuk.
Men den här gången är det inte pang bom utan långsamt långsamt.
Vi ska alla dö.
När du har älskade som är sjuka när du fått barn förlorat någon eller varit sjuk själv.
Då är det mera nära, både att man tänker "jag vill inte, det får inte hända"
och lite som en medveten ton i bakhuvudet, som faktiskt hjälper mig.

Leva nu. Ta vara på.
Det som är ens kärna av nära.
Acceptera tidens gång.

Jag fick en hel dag med 40-talisten.
Vi samtalade, ni vet när man pratar på riktigt.
Verkligen, inte genom nån stackars hejhallåsemigstatus eller ett förskrämt sms.
Så förbannat härligt.

Tack.
Solen sken, vi köpte julklappar för 40-talistens dollars och så hamnade vi på dendära bron.
Himlen tog djupa andetag av sin blåhet,
klockorna sjöng i vinden och sen tog vi lillasystern i vagnen och gick till den hemliga adressen.
Dit jag vill flytta.
Dit jag flyger i drömmarna ständigt,
lätt fixerad och våghalsigt hoppandes.

Så, jag lever alltså i allra högsta grad.
Det blir bara lite dåligt mellan inläggen just nu.
Men jag antar att ni har fullt upp ni med, ändå.

Kram

Drömma-Lotta

"Hello beautiful bredd-band"

2011-11-29T11:33:00.002+01:00

Jag stävar mot lampan, mot mina mål.
Lite som lilla Ms babie i finfin stickad klänning från 50-talet.
Hon ser glad ut när hon lyfts upp mot loppislampan i tjejernas rum...

Det kom ett gäng artiga tuffa män och ringde på.
Naturligtvis hade jag glömt att ett"framtidens bredband" skulle dras genom halva lägenheten.
Borra damma och avstängd el får man på köpet.
En kunde svenska, de andra kunde säga:Hello beautiful bredd-band sorry tack :)
De hade en egen dammsugare med sig när de kom, själv stod jag naken i hallen.
Klockan åtta, en måndag när barn driver mellan rummen som sjögräs på havets botten.

Kastade mig likt Stålmannen in i ett annat rum och klädde på mig.
I bästa fall såg de bara min nakna fot...
Herrarna stod förundrade, -barn, många ja?
Förtjusningen var total och alla var lyckliga.
Jag glömde bort att det kändes jobbigt, lämnabarnmåndagsångest ni vet.

Enhel dag var jag ute och drev med Judith sen, -halsont och rosiga kinder som följd.
Jo och det faktum att jag nu är helt utan bredband...
Eller ska vi skylla på Berit?

I morgon håller jag en sista (hoppas jag), visning.
Sen får vi se om drömhemmet i Vasa blir vårt.

Kyss,
Lo

Min nya kärlek...

2011-11-25T11:06:00.001+01:00

I natt sov jag nästan inte alls och min lilla ville ha morgon klockan 6.
Så orkristligt tidigt men vid 7 senare var jag nyduschad och klar.
Fluffade resten av familjen med färdig frukost och kom såklart ändå.
Sent till förskolan.
Men bilder, det hanns visst med i hallen ;)

Vi köade till Sarons torsdagsloppis igår men jag kan väl inte säga att jag tycker den håller.
Dock.
Så hittade dottern en jättelik monchichi och jag då, en klänning.
Billig så jag struntade i att prova den våghalsig som jag är.
Jag känner mig fin.
Och trött.

Tröttfin fredag.
Till er alla.
Jo, förlåt att jag är seg på att svara på kommentarer. Det bara är så just nu.
Mera än vanligt alltså.
Är det ok om jag skyller på november?

Kram
/Lo

Gertrude och Violetta

2011-11-24T19:20:00.001+01:00

Saker som är trevliga med att inte rasa i vikt som efter de andra förlossningarna
är att det finns kvar lite rumpa.
Kanske inte en såndär man kan ställa en drink på, precis.
Men ändå.

Saker som är otrevliga, är att favoritplaggen inte längre sitter som en smäck.
Delvis pga den där rumpan.

Men Judith tycker att det är roligt, för då får hon fota och blogga.
Hitta hennes egna plejs

HÄR

Barnvecka och att tagga ner

2011-11-23T21:35:00.001+01:00

Jag taggar ner.
Är hemma med småtjejerna och njuter av mina små russin.
Sittligger på golvet och låter kameran förstrött bränna av då och då.
Blir hårdhänt kammad och pussad.
Lyssnar på deras kvitter och känner mig ok.
Ser vardagsstöket och mitt brokiga hem med andra ögon nu.
När främmande kommer hit och vi ska visa upp.
Välj oss, välj våran bild av ett hem,
ni kommer att bli lyckliga, vi är såååå lyckliga här!

Fast lite såhär.
November är min skitmånad.
Sista veckan tar osvikligt, varje år, knäcken på mig.

Näsan över ytan precis.
Orken orken. Mörkret och frysandet.
Det är tur att det mesta i övrigt är bra.
Det tackar jag för.
Tack tack och snart är det över för denna gång...

Kyss på er!

Alltså jag typ lever...

2011-11-22T14:20:00.001+01:00

...det är bara så sjukt mycket nu...
Nästa vecka, när barnen ska till sin pappa.
Då tänker jag göra en liten sista på alla "måsten".
Sen skalar jag ner den till häften och försöker med det.

Kroppen är väldigt förkyld, fast än jag säger åt den att sluta.
Och idag är det en sån där dag,
när jag får kanske 20 min fikapaus allt som allt.
Då väljer jag att:

1 maila och jobba vidare på lägenhetsbyte
2 kolla min fb
3 skriva här

4: nu går jag på toa ifred,
hejhej :)

På Tjörn en söndag

2011-11-20T19:27:00.002+01:00

Hej allihopa!

Hoppas att ni har haft en bra helg.
Jag åkte med mamma och pappa upp till farmors land.
Vi (jag) åt torra löv och tygbitar.
Det kom dimma på fönstret när jag andades på rutan
och ute fanns ett hål under huset.
Min pappa kröp in där och jag blev rädd.
Farmor skrek
-nu rinner det, ska jag spola mera
pappa ropade, jaja jaaa.
Sen farmor igen,
-stäng av stäng aaaav nu.
Sen kom han ut ur hålet och luktade som löven jag åt.

Min mamma sa hela tiden
-va fint, åh vad fiiiint det är här ute.
Sen hjälpte jag henne när hon snickrade en bänk åt farmor
och sa till pappa att om han inte spikar upp sladdarna så äter jag upp dem med.
Så han spikade sen.
Nästa gång ska jag nog hålla tyst.

Och det fanns sånhär ELD som jag inte fick leka med
men jag åt av det svarta som blir efteråt.
När ingen såg.

Iallafall.
Min mamma har den här bloggen som behöver piffas upp säger hon
varje dag typ.
Så jag undrar.

Tycker ni inte att det är bra som det är,
bara att det behövs mer och större bilder
på
MIG!

Om en praktisk romantiker...

2011-11-17T09:39:00.001+01:00

Jag jobbar hårt nu, på att hitta ett större hem.
Önskar önskar önskar att vi alla ska få plats att umgås
andas leka och sova gott på nätterna.
Hitta ett hem som inte är tillfälligt utan som skulle kunna hålla hela barnens uppväxt
om vi så önskar.

Jag vet mera och mera vad vi behöver och längtar till.
Efter två lyckade visningar av helt olika hem och tre till på G.
Ingen är den andra lik vilket gör det hela lättare, tror jag.
Framför allt att se vad vi _inte_ vill.

Smakar det så kostar det, för kännedom.
Gud vad hyrorna är höga och vad många tusenmiljoner krav alla har!!
Just nu är jag vansinnigt förälskad i en stor femma i Vasa, med stenlagd uteplats,
gunghäst och sandlåda.
Grannarna har en liten dotter, ett halvår äldre än lilla J och jag gillar de där kvarteren.

En fungerande söt liten öppen spis i föräldrasovrummet och högt till tak.
Och fiskbensparkett som jag älskar.
Alltså, fick jag en sådan lägenhet skulle ni kissa ner er.
Det skulle bara vara bilder på mitt hem hela dagarna.

Man måste få drömma.
Sikta mot stjärnorna.
Samtidigt tänka praktiskt med utrymmen, förvaring och läge till skolor mm.
Tänka att man ska ha råd och veta att rummen inte är för små för de som måste dela.

Och hålla tummarna för att vi är redo för det där sista stora steget.
Att helt släppa in en man i våra liv och verkligen dela på allt.
I nöd och lust.

Jag minns att jag starkt ogillade ordet "partner" för några år sedan.
Det lät sådär tristopraktiskt, jag ville mera säga älskare, kärleken och sånt,
om en "partner".

Men nu har han visat, jag har fattat grejen.

Att det där ordet är just hur romantiskt som helst!
Att struktur, målbilder, ansvar för alla i familjen, hjälpas åt och finnas i vått och torrt.
Att konflikta och att kunna lita på.

Det är precis vad jag behövt.
Och man kan säga alla orden.
Alla stämmer på den här mannen.

Vi har gått igenom så mycket och jag är kär så att jag mår illa vissa dagar.
På ett fint sätt.

/Drömma-Lotta

En kväll i Paris...

Bjudlunch med 40-talisten

2011-11-16T15:00:00.001+01:00

Han är lite sämre. Även om det inte är livshotande just nu.
Känns det jobbigt.

Vi har en fin dag ihop.
Jag och min pappa, tar vara på livet.
Idag bjöd han på lunch och lekte med J.

Jag tog några bilder, tänkte. Att det är så viktigt.
Allt är skört och starkt på samma gång.
Ingen vet när saker börjar och slutar.

Hej livet, jag är tacksam.
Hoppas att du vet om det...

Roshjärta

2011-11-14T14:51:00.000+01:00

Jag tar bilder på klänningar och ungar.
Känner mig sliten av för lite sömn, samtidigt blommar hjärtat.
Bättre det än tvärt om.

Till helgen ska vi titta på lägenheter, aphäftiga men två är egentligen för dyra.
Sekelskiftes, omgjord industrilokal osv.
Samtidigt har vi det så bra här. I Haga. Gillar mitt område.
Bara det där med ett eget krypin då...

(Om någon missat det så bor jag i vardagsrummet med min yngsta dotter, vilket är jobbigt.

För jag har ingen egen space och när hon ska läggas kan de stora barnen inte hänga och kolla på film osv).

Men nu ringde värden och sa att jag flyttats fram i kön igen, den för att få nya golv.

Rutor i köket.
Det ni!

För mina mattor har limfogar som saknas, och där samlas skiten, dessutom är kanterna vassa!
Spikar som kryper upp ur murkna golvtrösklar som är fulla av flisor.
Vi gör illa oss, jag spikar och spikar och tejpar över det vassa.
Några smyglister har jag slitit bort helt för att lillan inte ska skada händerna när hon kryper runt.

Jag tycker att det är hemskt. Vi betalar höga hyror och ändå är det brister
som är såhär illa. En hyresrätt ska väl ändå vara säker, kan jag tycka?

Fast gnälla borde jag väl inte göra, nu när jag snart får som jag vill.
Tidig vår sa de. Tidig, är det februari då?

Här kommer reklam för Judith, igen :0)
Här kommer en länk till Anïve som öppnat sin shop i dagarna <3

Gråt inte!

2011-11-14T14:26:00.001+01:00

Min bebis har så sjukt hög feber.
Sjukt, var ordet...

Fint att hon har så många syskon som tröstar.
Mina söner syns sällan på bild men här är iallafall stora H.
15 år.

Så snart är vi väl lika gamla säger lilla M om den saken.

Några till bara för att...

2011-11-14T14:25:00.001+01:00

Jag kan inte se mig mätt.
Vuxenveckan börjar idag och det spelar ingen roll hur skönt det kan vara vissa stunder.
Att bara ha ett barn hemma.
De fattas mig.
Det känns onaturligt och inte alls bra.
Och när de kommer tillbaka luktar de någon annans, liksom fel.
Beteenden och saker vi jobbat på, bemötande och snällheter mm mm.
Allt får man lite granna börja om från början med.

Så jag övar mig.
På.

Tydlighet.
Rak kommunikation.
Konflikthantering.

Bränt barn med hopp

2011-11-13T06:46:00.001+01:00

Barnets hud luktar bränt och honung.
Nattvakandet blir en vana med tiden.
Inte längre ilska i kroppen när sömn uteblir.

Vi är här, hon fick stanna, du är med oss.
Jag älskar så hjärtat vill brista.
40 grader.
Kalla omslag.
Din trygga arm ovanför våra huvuden när vi ligger på rad.

Jag vill dubbelexponera...allt.
Spara. Allt.

Att inte längre vara ensam
att inte längre vara ensam

November har en torrare luft.
Värmen susar i Bostadsbolagets vattenelement
när jag bär henne och smygtittar på nattvandrande.

Om igår-

På Linnégatan kryssar jag mellan fredagstiggarna
Läkare utan gränser
Rumäner utan liv
Musikanter med brännvinskanter

Min rädsla
är mindre än

mindre än hoppet

växandet
knopparna vill brista redan
årstiderna är ur led
mig gör det ingenting om november blir som mars

Då är det en bättre luft och barnpannor utan feber.
Då kanske jag har hittat ett hem för oss.
Dessutom säger Västtrafik att barn åker gratis då.
Bara en sån sak...

Mörker och ljus

2011-11-10T12:55:00.002+01:00

Vi har städdag på torsdagar.

Men den här dagen är så vacker.
Jag måste bara fota klänningen och hoppa lite i sängen först.
Ta vara på.
Andas.
Hålla om och gosa in mig.
Pussa hennes små kinder och inte tänka på mammadagarna
som tar slut en efter en efter en.

Drick varm choklad och ta på er dubbla halsdukar,

-det är mina råd till er den här månaden.

Ps, klänningen är till salu...

Ingen oskuld precis...

2011-11-09T12:58:00.003+01:00

Det här är Virginia.
Henne och de andra hittar du inne hos Judith just nu.
Hon hälsar att det är 10 st galanta damer till som ska upp, så ni vet.
Jag tycker att hennes bloppis är finfin.

Har du tips på andra bloppisar, hojta!!

Kyss...

Att vara lillasyster

2011-11-08T08:30:00.000+01:00

Syskonen lär henne saker hela tiden.
Som det här med att hosta på beställning...

Hej tisdag, idag ska jag bränna mina sista pengar på apoteket.
Hoppas att jag hittar en femhundring på gatan sen.

Man vet aldrig. Faktiskt. Vad som händer runt hörnet.
Något heeelt fantastiskt vill jag tro.

Jag lever på hoppet
en novemberdag som denna...

Laxrosa och svartvitt

2011-11-06T21:58:00.000+01:00

Min söndag blev hälften svart, hälften vit.

Sen åkte jag till Forum och tittade på underkläder i en hemlig väska.
Gamla vackra laxrosa saker.
Jag köpte en som inte precis passar utan bara är så väldigt fin.

Judith vaknade och fick en chock av all musik och all dans.
Ungar och kakor och en dj i blommig klänning.
Hon skrek och var upprörd och jag bar och tröstade och sköt med kameran från höften.

Otroligt att det blev nåt på den lille kvarten egentligen.
Jag vill iallafall gå dit och fota igen.
Gärna på våren när det är bra ljus...
Med stativ.
Utan bebis på armen.

Det fanns en man där.
I fin kostym och med sorgset ansikte.
Han hängde i dörren och studerade de andra.
Han kändes ensam men trygg i att vara det, om ni förstår.

Tillslut när han gled in på dansgolvet och jag tänkte,
ah, nu ska jag fota järnet.

Då förklarade Juddan att det _verkligen var nog_ och ja.
Vi åkte och fikade med Moan istället.

West Coast Jitterbugs

Lördagkväll

2011-11-05T19:10:00.000+01:00

Vi gick i en skog idag och sen hittade jag det här!
Det är November.
Jag är kär.

Det är härligt och jobbigt.
Hej helgen,

vad fin du är...

Om en ny mössa...

2011-11-05T10:22:00.001+01:00

Jag lyxade till det häromsistens.
Kändes fint att stödja en liten butik i Göteborg
istället för HM dit jag ofta går när det krisar.

Hättan är fodrad och har mjuka knytband under hakan.

Tyget och färgerna gör mig sjukt nostalgisk, visst är den fin!

Nu är Judith inte någon besvärlig mössunge,

hon verkar mera gilla dem och kråmar sig.

Men den här behöver jag inte ens knyta för att slippa snålblåsten eller barnahänder

som drar av, den sitter som en smäck

trots att den är lite i växten.

Märket heter By Lelou och säljs tillsammans med Lilla Fröken Randig

i deras söta butik på Vallgatan.

Webshop!

Annars köper jag mest barnkläder via Tradera, som tex hennes overall på bilden.
Eller som den lilla folkloristiska klänningen som sticker fram.
Den är från början Kapp Ahl har jag för mig, men köpte den billigt på Myrorna.

Ett annat tips på hög fyndfaktor är alla skänkes och bytesgrupper/träffar som man hittar
på fejan. Det har hjälpt mig som ensamstående väldigt mycket.

Hoppas ni har en fin helg.
Jag gillar inte den här månaden alls, den är min skitmånad nummer ett.
Måste nog skriva ett eget inlägg om detta.
Göra listor på roliga eller mysiga saker...

Den där garderoben är som att gå in i Narnia...

2011-11-05T00:15:00.000+01:00

Sitter och tittar på skönheter som vill ha nya hem.
Syster Ann, Abby, Viola och de andra som jag har plåtat idag.

Som lördagsgodis,
till ER.

Puss

PMS

2011-11-03T15:30:00.001+01:00

princesslik

magisk

sensuell

(Så inte jag, idag).

En väska med gamla underkläder, hårspännen och klänningar till jul!

2011-11-03T09:48:00.000+01:00

Först,
nu har jag svarat alla läsare på mitt bloggkrisinlägg <3
Sen, har jag bestämt mig angående hur jag ska känna mig
bättre här inne, roligare för mig...

Jag ska socialisera lite mera, säga till kollegor när jag gillar deras inlägg och sånt.
Kameran ska få följa med mig ut oftare.

Som på söndag när jag ska rota bland gamla underkläder
och se folk dansa och ha sig.
Eller när jag hälsar på mina vänner på Fåfängans Antik i Haga.
Det där stället där jag och Linnéa köper våra hårspännen.

Linnéa som för övrigt gjorde mig lite kaxigare när hon boostade mig häromdagen.
Rejält :D

Till sist spånar jag på vilka ändringar jag ska göra layoutmässigt härinne.
Jag vill ha det mera som inne på Judiths Garderob.
Där har ni en liten hint om vad jag strävar efter.
Hon viskade till mig att det kommer att ramla in en hel hög med inlägg till helgen
så missa inte att besöka henne...

Drömma-Lottas onsdag i kortversion

2011-11-02T21:39:00.000+01:00

Idag åkte vi med två bussar till en jättesöt mamma.
Om kameran varit med hade jag fotat ett barnrum där.
Fasen så fint det var, och lilla M ville stanna.
Jag hade vunnit en cool affisch och väl där fick jag en bonus
-med robotar på.
Glad, vilka julklappar jag kammade hem!

Sen vann jag ett pennställ i nysilver också,
vilket visade sig vara av en kvinna jag känner.
Hon vägrade ta emot min peng, verkligen vägrade!!
Så jag sa tack för andra gången och jag vill ge det till någon
som heter Knut, eftersom det står ingraverat.
Bara att jag inte känner någon Knut.
Synd.

Tillsist en tur till Slottis,
två söta mammor med vagnar
gick och gick, hängde på uteservering och pratade.
Kaffe, varma filtar, för lite tid men påfyllning av Maria-värme och lätt i hjärtat.

Nä, inte tillsist.
Jag och bebispappan gick på lägenhetsvisning klockan sju.
Men det tar vi en annan dag...

Min kofta kostade 100 kr på HM
klänningen är från min gamla butik
strumpbyxorna från Top Shop i London
hårspännet som knappt syns är köpt på Fåfängan i Haga
och till detta hade jag mina mormorskängor och min parkas
från Tradera.

En bra sak var att jag kände mig fin
en dålig var att jag frös.

Det är så mycket jag vill visa er...

2011-11-02T21:17:00.001+01:00

En liten Londonpresent till Raquel...

Smått som stort, i min vardag.
Mitt öga registrerar och sparar allt det vackra, roliga fina.
Men kameran lämnar jag ofta hemma tyvärr.
Egentligen är det fart och fläkt hela tiden, med mig.
Säger mina vänner.
Bara att ni ser det inte här.

Kram och puss,

tack för att ni peppade mig så fint i inlägget nedan <3
Tack!

Nätterna

2011-11-01T06:54:00.000+01:00

Ibland känner jag att natten äter upp mig.
Brist på sömn
sömn
brist
ge mig ett piller en ny tesort en större skönare säng färre spännande tankar
mindre stresskänsla över att mammaledigheten tar slut i februari en bebis som inte vaknar
en bebis som sover hela natten menar jag.

Klockan fem vaknade hon. Igen. Somnade om så sött.
Inte jag. Min kropp är för varm för kall den snurrar runt som en säl och hjärnan.
Kan den inte högvarva på dagen istället, tycker det borde bli mera effektivt liksom?

Äh, såhär.
-Man behöver bra sömn, mer sömn åt alla!

Och jag tycker lite synd om mig själv idag.
Känner mig porös.
Som att ansiktet bara går att lyfta av eller nåt.
Har bloggkris, vill göra om, göra fint, vill göra bättre inlägg och inte bara om
mitt lilla vardagsliv med bebis bebis bla bla soffbord, bla bla en ny stackars blus
bla bla
bla.

/Drömma-Lotta

Sjalar i julklapp kanske?

2011-10-31T14:56:00.001+01:00

Judith säljer sjalar som heter Dot och Rose.
Jag tänker att det är finfina julklappar att ge till de käraste av vänner.

I år är mitt mål att ge julklappar som jag gjort själv eller iallafall nära på.
Tex kan man buda hem en unik plansch på Tradera och sedan ramar man den :)
Jag ska även gå på en smyckesworkshop snart,
dit tar jag med mig en hel påse med trasiga gamla smycken och små personliga minnen
som jag tänker väva in i mina kreationer.
Hoppas att det blir nåt som verkligen ser fint ut, hoppas!!
Ja, och så ska jag ge bort sjalar från Judiths Garderob med. Som sagt.

Fotot på mina fötter är taget av Milla Camilla.

Kyss,

Lo

Judiths nya hörna

2011-10-31T09:52:00.001+01:00

Bebispappan styrde upp en vrå till lillan.
Min hörna fick stryka på foten för lets fejs itt,
skrivet sker på alla andra ställen än just vid sekretären.
-Som står i hallen nu, med en oval spegel svävande ovanför.

Det bästa med vårat sovrumbarnrumvardagsrum är,
att det nu känns större än innan.
Och att hennes finaste saker står i hyllan som fanns i morfars hus en gång.
Sängen är min mammas gamla och fastän de inte lever längre så har jag dem.
Som mjuka skärvor av dem, i hjärtat. Varje gång jag tittar dit...

Sen är jag kär i tavlan som Malva och bebispappan gjorde när J var nyfödd.
Ständigt de läckande brösten och luftandet av dessa.
Hängmattesängen ovan min och ja. Kameltoe? Har jag väl inte?
Ha, men kanske det var viktigt för femåringen att få med stället hennes syster kom ifrån.

Sen satt vi och tyckte att rummet var så härligt, bara vi hade ett annat soffbord.
Det stora långa bruna liksom hindrar energin att flöda.
Så ett runt vitt kanske?
Som IKEA naturligtvis har slutat sälja.

Vilken tur att Blocket finns, och vilken supertur att jag var den första
som ringde killen i Bellevue i morse, så att det blir som jag vill ha det på mindre än ett dygn.

På hotellet i London...

2011-10-29T19:25:00.002+02:00

...fanns det ett ovanligt fint badrum, med badkar.

Trötta mammakroppen fick vila där.

Och på kvällen satt hon i fönstret och såg fyrverkerierna

sprida sitt glitter över fuktiga takåsar och fasader.
Osminkad och lugn.
Jag har inte orden riktigt. För hur bra...

Sen att det var fel i passen och mina svårt ihopsamlade shoppingpengar
gick till två tillfälliga var väl lite surt.
Men på det hysteriska Top Shop var det rea och en art decoinspirerad blus
bara ropade på mig, sådär förföriskt. Att det blev oemotståndligt...

Så, här sitter jag en helgkväll i min ensamhet.
Tända ljus, alla barn ute på roligheter utom lilla M.
Alltså t o m Judith är på lokal!!

Jag känner mig lite patetisk som inte har nåt bättre för mig än att sitta framför datorn.
Men ändå.
Livet kan inte vara glamour jämt ;)

Obs, en trött mammas ironi.

Kyss på er och fin helg till dig som läser.
/Drömma-Lotta

London...

2011-10-28T13:01:00.005+02:00

Nu är vi hemma igen.
Att flyga med en förkyld Judith var enkelt,
London är inte långt borta och det var mest spännande hela tiden, hälsar hon.
Jag valde att lämna både kamera och mobil hemma, total nedkoppling
och inte en tanke på mina läsare, hemska kvinna.
För att jag behövde bara vara där, och ingen annan stans.
Det lyckades och jag har njutit varenda sekund...

Vissa saker kanske man vill spara i hjärtat, men några mobilbilder
knäppte vi med bebispappans mobil ändå så håll till godo.

Och en kväll, somnade hon tidigt tidigt i vagnen den lilla.
Mamman njöt av mexikansk middag och drinkar
gatorna nöttes av traderakängorna
tills det ömma fötterna liksom blev stumma klumpar
och en varm hand höll min och vi såg tusen ekorrar i en park leka med duvorna
som jagades av hundarna
och höstlöven i London är liksom vackrare än de vi har hemma...

Jag känner mig lycklig.

Lediga!

2011-10-25T07:00:00.000+02:00

Konstpaus,
-med andra dofter och smaker.
Och jag ska njuta och hångla med varenda sekund.

Utom flygresan då kanske...

Vi ses snart, hej hej :)

Älskade Moster...

2011-10-24T00:00:00.000+02:00

Jag har en fin vän, hon ska inreda ett barnrum och sa
att hon alltid drömt om att få göra det.
Och ja bara "nä så har jag aldrig tänkt och det har bara blivit liksom".
Men sen har det där satt sig på hjärnan och jag har funderat och vänt på saken.

Saken ja.
Den är väl mest att utrymmet och ekonomin inte funnits.
Fast det kanske jag gömmer mig bakom?
För jag är bra på egna billiga varianter.
Handlar det egentligen om tid och ork?
Eller är det lathet?

Oavsett.
Jag känner mig nu hur sugen som helst på att fixa i Judiths fantasirum.
Vi borde ha den här lampan tycker jag.
En stor svävande Moster.
(Inte monster).

Ja och så den dära spisen då, och kanske en röd saccosäck?
Och coola posters blandat med barnteckningar och lite foton.
Såklart.
Och fina pappersmobiler som vi gjort själva.
Gud vad bloggigt rummet blev nu.
Fast fint.
Äh, nu ska jag sluta fjanta och packa inför London :)

Puss på er!
/Lo

Vardag

2011-10-23T12:12:00.001+02:00

Mitt liv just nu är en fin vardag. Men jag är så trött.
Går runt och har ont i käkarna för allt ihopbitande om nätterna.
Kan inte somna om när den lilla ätit. Jag drömmer och funderar.
Så dumt egentligen, för alla planer jag väver orkas sällan med.
Som att måla om.
Göra fint i hallen.
I flickornas rum, inne hos H...
Och ju mera jag bor här desto mera inser jag att det är något som fattas.

Ett eget rum.
För mig.
Och kanske lite tid.

Så en lista, det är väl bra?
Jag sitter hemma hos bebispappan och skriver
-på baksidan av ett brev från Försäkningskassan.
Jag strukturerar,
funderar över ansvar, rimlighet och förväntningar.
Tvätt, städning, disk, inköp, storhandlingar, ekonomi, egentid och Judithansvar.

Jag minns knappt hur det var när jag var gift, och alla familjer är unika.
Den här med. Verkligen.
Så jag behöver inte bli klar med grovskissen på en dag, utan låter det ta tid.
Sen, sen hoppas jag att vi kan bolla och hitta vårt sätt.

Men vad vi ofta glömmer är, att vi fortfarande just är
bebisföräldrar.

Första året.
Det underbara omvälvande, oåterkalleliga magiska och tröttande.

Kanske det viktigaste är att vara mjuka i tonen och kramas mycket.
Att orka lyssna och inte vara så förbannat envisa.
För det kan aldrig aldrig bli helt rättvist.

/Drömma-Lotta

Tänk om...

2011-10-23T11:18:00.001+02:00

Judith kunde få en bättre lekhörna, då skulle jag trycka in den här där:

Inte för att hon behöver den utan för att jag tycker att den är så himla fin!

Hello London...

2011-10-20T15:55:00.000+02:00

Han med nagellack och tuffa armband bjuder mig till London.
Jag är så glad!
Dricka té och titta på klänningar, tänker jag göra.
Har ni tips?

Och lika mycket som jag älskar att resa, ogillar jag att flyga.
Fast nu har jag ju hennes hand att hålla med...
Undrar vad hon kommer att tycka om vårat äventyr?
Finns det döviktiga saker man måste tänka på, när man reser med bebis?

Jag fattar nog inte än.
Det känns sjukt romantiskt och lyxigt...

Hurra det är en sol i magen nu <3

Om du ska läsa någonting alls idag, läs detta.

2011-10-17T10:15:00.002+02:00

Hej måndag och unkna samhällsbilder :/

Ja vad säger man, för jag fick så väldigt ont i magen av det här.
Stolt över kvinnan som är så stark, och bestört över hur media behandlar folk.
Fan att det ska vara så segt, så 40-talistproppigt i kanalerna om jag får säga så.

Skärp er liksom...

Söndagskramar och lämnabarnångest

2011-10-16T16:23:00.001+02:00

Jag tycker om min nya klänning från tradera, och kängorna.

(Köpta för ingen peng alls).

Fast just kängorna fick både klackas om och töjas hos skomakarna

bakom Hagabion, för det hade säljaren glömt att informera om.

Att vänsterfoten var nästan ett halvt nummer mindre...

Men nu kan vi dansa ihop så vi talar inte mera om det.

Och Judith ramlade ur sängen, mitt hjärta fastnade i halsen.

Så långa sekunder och ett långt jack i huvudet.

Det gick bra, men ibland känns det skört, livet.

Vi kramas och äter bullar med de stora.

Jag känner mig ensam som förälder med även hel.

Inte orolig utan trygg i föräldraskapet, bara det att jag hade velat bolla mera.

Säga -titta vad fina de är, såg du hur E gullade med J nyss?

Sånt.

Söndagstankar soliga med skuggiga kanter...

Hej, lite såhär...

2011-10-16T08:11:00.001+02:00

När man blir stum är det såklart av olika orsaker.
Jag ger er Lisas ord istället...

Håll med om att hon är en keeper!

Håll min hand, var mitt smultron...

2011-10-15T15:34:00.000+02:00

Jag håller på att rensa i källaren.
Så mycket jag inte behöver.
Och det skänker jag hit.
Gå med i grupper som denna på fejan och gör någon glad!
Förra veckan samlade jag ihop mat till en student som försörjer
sig och sin pappa. Jag gav bort fem par skor och lite inredning.
Tillbaka studsade bra skor till lilla E, flera olika par, en fin halsduk
och en pinnstol.
Jag tänker att det finns riktigt bra saker med fb, med nätverkandet.
Grupper som snällaklubben där folk hjälper varandra med allt möjligt,
-matlag, byteshandel eller kanske bara en kram...

En sak som jag hittade i källaren var den här bonaden.
Den ges inte bort. Fin va!?
Och den lilla röda vasen från Saron, hej på dig och välkommen in i värmen.

Sen åkte vi till Elisedal och fick äpplen och smultronplantor.
Det var häftigt att se Malins koloni och hur bedagad den gamla skönheten såg ut
jämfört med i våras.
Och idag.
Fick jag egentid, rakade benen och färgade håret.
Nu är det bara naglarna kvar så är jag en pingla igen!!

Ja, och så var det det där med att hitta ett par strumpbyxor utan revor...
Hur kommer det sig att sånt alltid ska lösas en timma innan festen börjar?!
Ständigt förtränger jag det där, fasen asså.

Hej min lördag och hej att gå på rolig fest med sina tre döttrar :D

Trevlig helg,
Drömma-Lotta

Tebjudningen

2011-10-13T13:31:00.000+02:00

Ok, skriva gör jag senare, ville bara visa att vi piggar på oss och går på tebjudning!

Jag är väldigt jätterädd om min present, iPaddan.
Men ibland får de små ha den ihop med mig och det finns många fina appar för barn.
Vilka är era bästa?

Kram

Johanna Karolina Eriksson

2011-10-13T11:42:00.003+02:00

När jag är ensam och alla sover tycker jag om mina rum.
Stillheten, möjligheten att höra mina egna andetag för en gångs skull.
Att vakendrömma. Minnas. Längta. Sörja.
Sånt, sysselsätter sig mina tankenystan med.

När jag tittar på Karolinas tavlor känns det lite så.
En person som gillar att vara ensam.
Jag tror iallafall det.
Att hon sitter på ett café i Paris och ser sådär Paris ut.
Som bara skadinaviska kvinnor med stil kan.
Eller så kan du se henne barfota, uppflugen i en djup fönsternisch
där hon iakttar förbipasserande intet ont anande, som snart blir till karaktärer i ett nytt verk.

Hennes konst berättar små historier, poetiska luftiga kvinnliga sinnliga.
Flörtar med lite modevärlden men har ändå ett slags djup och melankoli i sig.
Kanske skriver jag in för mycket, eftersom jag känner henne lite, men ändå.

Och ni fattar väl, att hon är sjukt smart och ögonbedövande vacker på samma gång...

Bilderna har jag snott från hennes sida och till jul har jag bara en önskan:
karuselltavlan med titeln, We thought you’d be different...

"I utställningen Scratching the Poet’s Back får vi besöka ett drömskt landskap s
om gradvis smyger sig på vårt medvetande.
Tavlorna blir scener som tillsammans vävs samman till en berättelse.
Vi anar innehållet och meningen innan det flyr vidare till nästa duk. "

Johanna Karolina Eriksson

malva and the dress

2011-10-12T15:01:00.000+02:00

Vi är fortfarande hemma och lite halvdåliga.
Då är det fint att klä ut sig och vila med stil.
Den här klänningen hittade jag i källaren, en av de finaste jag äger.
Tyvärr typ xxs-xs men ändå. Jag släpper den inte.

Nåväl, jag tycker att det blev fina bilder, vi bara brände av några på måfå,
som jag alltid gör. Det syns att hon är febrig men vi hade 10 roliga minuter iallafall.
Och nu vill jag frågar er.

Vilken bild är bäst, och varför?
Tack på förhand,

Drömma-Lotta

Om en klänning, om mina barn och om tiden...

2011-10-11T17:52:00.000+02:00

Mina söner har fyllt 13 och 15.
Jag är så stolt, de är så jäklans fina.
Ibland är det svårt, med åldern och alla "klippa navelsträngen tjafs".
Fast ändå bra.

Jag tänker på tiden igen.
Tittar på mitt hår som sakta växer ut och växer grått.
För alla sorger och lyckors skull.
Jag tänker attmin kropp är som ett träd.
Med alla 38 årsringar utplacerade, kärleksfullt och äkta.
Fula och fina.
Mina.

Det är en styrka att åldras med värdighet i vårt samhälle.
Inte snöa in på varenda rynka eller lite hängtuttar och att älska sin oplatta mage.
Vissa dar går sånt där bättre och kanske att barnen
som gör avtryck på kvinnans kropp hjälper.
Jag har fött dem, det är klart.
Fem barn sätter sina snirkliga spår...

Och när jag tittar på bilderna, lilla M som fyllde fem år,
för ett halvt liv sedan.
Jag hade den här klänningen på mig.
Och bodde i ett slott som bara hade två rum.
Allt var vitmålat och blommigt. Som ett dockskåp.
Nu är hon 6,5 år och en annan.Precis som jag.

Jo, den här klänningen, med perfekt mönsterpassat tyg som är så skräddad
att jag nästanvill banta bara för att komma i den igen.
Men.
Egentligen inte, och den var mera gjord för en str xs-s med lite mera byst än mig.
Och någon med kortare liv.
Jag är för lång för den.
Näe, hon behöver komma ut och dansa.
Vill någon köpa kanske?

Hej livet!

Mina vänner

2011-10-08T14:48:00.000+02:00

Vi är sjuka.
Jag återkommer snart...

Furoshiki, ett nytt sätt att slå in paket för mig.
Och bara helt jävla underbart!

Ny bloggadress, uppmanar alla att redigera sina länkar snälla tacktack!!

2011-10-05T09:49:00.004+02:00

www.dromma.se

Minns ni den här?

2011-10-05T09:10:00.003+02:00

Nu säljer Judith den för 500 pix.

Där ser man...

So slow sunday

2011-10-02T03:30:00.000+02:00

My kids fooling around with my stuff...

Blev bjuden på kaffe av grannarna på gården.

I min hiss finns en stor spegel.

Hej där, Lotta. Är det så du ser ut? Påsar under ögonen men vacker ändå på nåt vis.

Jag har varit en mamma med dåligt tålamod.

Vi talar om respekt.

Min lilla E kommer snart att vara där.

Smällaidörrarsägaattjagärdenendaivärldensominteharfattat. Nåt.

Jag vill nog helst att de stannar i lekastorlånamammasklackeskorochsminkstadiet.

Ett litet tag till...

Det var en gång...

2011-10-01T14:06:00.001+02:00

Jag gick till butiken Once Upon A Time med Judith.
Fotade fint folk samtidigt som jag bar henne på armen.
Det var härligt att få komma ut och lufta sig lite, måla min mun röd
och ta ett glas bubbel.

Har du inte varit där så gå dit genast.
Och jag kom hem med väldigt fina underkläder, gjorde jag.
Men bäst var nog Jeanette i rosa koftan.

Alltså, har ni sett nåt sötare?

Och Sarons loppis tog betalt, 310000 kr sa kortläsaren att den ville ha.
Sen stod det "för högt belopp". Nåt blev fel.
Rätt var, att jag lyckades pruta och köpte mig en cerise/vinröd dräkt,
en grå klänning i amishlook och höga höstklackeskor från 70-talet.
Med t-slejf. Vilket enligt mig är det finaste som finns.

Men gud så jag babblar, det har vi inte tid till.
Här ska hoppas ut i världens vackraste höstdag igen.

Hej hej,

Lo

Eklektisk inspiration...

2011-09-30T11:58:00.000+02:00

Det som insirerar mig mest just nu är:
Closet Visit som jag hittade via Anive.

Jag funderar en del på stil såhär på hösten/skifte av väderlek och kommer väl fram till att
jag hittat min. Den följer årstiderna lite lagom och det blommiga går igenom som en röd tråd.
Oavsett vinter eller vår :)
En eklektisk stil med betoning på 40 50-tal, som bryr sig ganska lite om trender egentligen...
Hm, intressant och svårt att beskriva sin egen look.
Fick iallafall sug efter ringar igen, och halsband som det står "hej solsken" på,
efter att ha snurrat runt på den där bloggen.
Bara det att J river i allt just nu så ringar är kanske bäst, eller riktigt hållbara kedjor...

Jag hoppas så att ni alla får en toppenhelg,
själv ska jag på mingel, fota på Fåfängan, gå på loppis och ta det allmänt lugnt
med kidsen.

Puss :)

Ingela P Arrhenius

2011-09-30T10:41:00.000+02:00

Ingela verkar vara en kreativ kvinna som gör allt från affischer till underbara barnserviser för DUKA,
en pixibok om en söt bläckfisk, disktrasor, burkar, print till barnkläder och barnboksillustrationer.
Sällan upptäcker jag kreatörer/entreprenörer där jag vill ha allt de gör.
Men så är fallet här.
Och om jag någonsin får ett hem att dela med en partner vet jag PRECIS vad som ska hänga över
den oäktenskapliga sängen :0)

Ingela, jag älskar allt du gör. ALLT!

Ingela P Arrhenius
Favoritsaker, finns mycket från Ingela där, se även:
Bokskåpet i Göteborg, där du kan köpa skitafina saker!!

Hemmadagar...

2011-09-29T20:48:00.001+02:00

Och vi hittade så fina nappar på affärn'...

Om mod och förändring

2011-09-28T15:21:00.000+02:00

I april förra året. Då visste jag inte att.
Jag skulle få ett nytt hem i Haga, där alla fick plats nästan helt bra.
Då visste jag inte att jag ett år senare skulle föda en Judith,
att jag skulle liksom dra ut henne med mina egna händer, ur min kropp.

Visste inte men väntade.
Väntade mig något, bara oviss på hur när vad.
Det mullrade av förändring i mitt universum, och jag stod där med blommor i händerna.
Tog emot.
Orädd om jag får säga det själv.
När jag tänker på året från att bilderna togs till nu.
Känner jag mig stolt.

I tidningen läser vi om en kvinna som följer sina drömmar och bara drar.
Ger bort allt och drar. Hon är 96 år.
Så gammal tror jag inte att jag blir, men det är inte det som är grejen.
Nä, det är det där om att vi bara har ett liv.

Det är aldrig försent.
Och livet säger hon i tidningen, är som en saga...

Om en tuff tant.

Jag är röd och dålig på att ljuga

2011-09-26T11:33:00.000+02:00

Det kom en klänning till mig, på en måndag och allt.
Hon viskar mig hemligheter om de andra som burit henne.
Och det har inte varit helt okomplicerat förstår jag.
Fast väldigt passionerat.
När kläder har en historia som glöder igenom en fattig traderasida och ropar
mitt namn.
Måste jag inte svara då?
Är det inte meningen att vi ska sitta ihopklistrade i en bar.
Vara barnlediga, sippa på finvin och dansa hela natten sen?
Det bara är så, jo.

I den fula charmiga verkligheten,
då är jag hemma med min bebis som gnäller utav en andra tand på G.
Då står jag framför mitt klädskåp och ids inte ta bort den fula hoppgungan
som balanserar ovanpå. Jag orkar inte hänga de finaste plaggen prydlig på rad och
ärligt talat är det en konst att plåta sig själv och hålla bebisen precis så halvnöjd
att det inte liknar barnplågeri.

I den varma fula verkligheten står jag i en hög av leksaker med hår under armarna
och sitter inte alls på Björns Bar eller i ett sammetslent hörn av Haga Bion.
Jag har inte ens en prommenerainigarderob med tillhörande divan att ligga på,
för att lite nonchalant fundera på vad jag ska välja som dagens outfit.

Vackert så.
Hej måndag,
jag älskar dig ändå.

LYCKA

2011-09-26T09:37:00.000+02:00

Den här veckan blir så bra, jag har som en godispåse på lut.
Till mig själv och till mina läsare.
Just nu ligger min Judith och sover en förmiddagslur,
andra tanden spricker fram och irritationen och småontet är påtagligt.
Jag å andra sidan, är bättre. Så pass bra att jag ångrar att jag gav bort bärselen.
Den hade varit bra att ha i London, dit ska hon få resa min lilla pärla, om en månad.
Säkert bättre med sele än sulky i storstan och på resande fot, eller?

Iallafall, höstlöv på mitt berg, lugnet före stormen.
En fullproppad kyl och två söner som fyller 13 och 15 om en vecka.
Chans på oanvända 40-tals underkläder och en lyckad loppishelg bakom mig.

Jag övar mig på att säga nej igen, och att vara tydlig.
Och säga JA.
Samt sist men inte minst, det viktiga i att ställa krav och vara konsekvent.

Dagens bloggtips, en annan Lotta som jag beundrar.
Hon har det så fint, inspirerar mig och tar himla bra bilder.
Hälsa på hos Solrum!
Bild på mig, lånad från den fantastiska bildbanken
Dream me up

Vuxenhelg

2011-09-25T10:04:00.000+02:00

På vuxenhelgen kan man fika med en vän hur länge som helst,
gå på tusen loppisar utan att någon tröttnar (ok, Judith måste jag ju ta hänsyn till),
och ensam bestämma över fjärrkontrollen. Bland annat.
På vuxehelgen tittar man på en svår och blodig Japansk film där barn far illa.
Ett lyckligt slut där hjälten kramar den lilla flickan och jag går sönder av längtan efter mina barn.

De fattas mig.
Och ibland har jag bara så väldigt svårt att njuta av den dära friheten.

One Must Dash

Svar på tal!

2011-09-23T09:49:00.000+02:00

Vill bara tacka så hjärtligt för alla fina kommentarer det senaste.Nu har jag svarat på de flesta tror jag.

Det här är typ den finaste klänningen jag vet,
önskar så att jag kunde ha den men den passar till en s med liiten midja eller en xs.
Hittas här.

Jo, och så vill jag säga att vi alla ska ha den bästa helgen, ingen stress utan bara roligt och varmt i hjärtat.
Jag har köpt ett rött läppstift och Judith kan snart krypa.
Någon tar mig till London snart och jag tänker spara ihop till ett par vinterkängor har jag bestämt.
Hösten är underbar, om jag orkar ska min mun vara röd alla dagar.
Det är fint att det finns så mycket som är vackert.
Mina leder når lite bättre och jag känner mig lätt.
Stark.
Och modig!

Kyss

Uppdate:
Och glad :D

Höstgarderob önskas...

2011-09-22T17:12:00.001+02:00

Jag har gått igenom min garderob, gått vilse, rensat och önskat.
Hösten är nästan bäst om man gillar mode men jag vill ju ha så MYCKET.
Och bara de bruna kängorna jag drömmer om kommer ju att äta upp hela kontot.
Dessutom har jag inte ens hittat mina drömkängor.
Iallafall.
Här kommer lite bilder från mina vänner som ni bums borde handla av.
Och så den dära Ryska prinsessan.
Jag tänker, att hade jag gjort en höstkollektion för drömma så hade det ju gått lite åt det hållet.
Breda linningar på kjolar i en längre längd.
Stickade jumprar där din bh får skina igenom.
Blommigt möter murrigt och massa vidd och tajt och materialen och matthet möter lyster
och och och

-det känns alldeles alldeles underbart när jag tittar på Ulyanas stil!

Ulyana
Bric à Brac
Jumperfabrikens webshop
Inspireras av mera Ulyana hos Linnéa

Översta bilden är från mitt egna insomnade märke Drömmas Garderob, fotograf Camilla Häggman.Judith har lagt ut lite nytt...

Systrar

2011-09-21T12:14:00.001+02:00

När jag var liten önskade jag mig en syster, helst en storasyrra istället för,
(eller utöver), den busjobbiga lillebroren jag hade.
Hur avundsjuk var jag inte på kompisar som fick håret flätat och hemligheter viskade.
Att de fick låna tuffa kläder och ljusblå ögonskugga.
Eller bara ha någon som förstod.

Jag har tre döttrar. Tre.
Fem år mellan varje. Tänk, sen. 15, 20 och 25. Milstolpar.
Alla mina barn, jag hoppas så att de håller ihop livet igenom,
håller handen och ses ibland, vart de än bor.

Och vuxenveckan går än så länge mera i barnens tecken som ni ser.
Det bästa är att lilla M kommer att bli bra så mycket tidigare än de först sagt.
Skadan var inte så omfattande ändå.
Jag är så tacksam, att köra rullstol och ha bebis knuten i en IKEAgardin på höften.
Är jobbigt i längden...

På vuxenveckan

2011-09-19T09:05:00.000+02:00

Ibland går jag in och sätter mig i tjejernas rum.
Där råder deras ordning, den som vuxna kallar stök.
-Vi vet vart allt finns, mamma!
-Nej, inte slänga, vi vill spara på allt!!

En överfull klädstång med lilla Es syprojekt och klänningar.
Lilla Ms små stilleben med trasiga leksaker, stenar, kastanjer och udda pärlor och knappar.
Tygbitar, skrynkliga teckningar och borstar fulla med ljust hår.

Att städa på vuxenveckan går ju inte.
Jag tvingar dem att röja stort på våra städtorsdagar och styra upp på söndagarna.
Som är dagen innan de åker.
Och lämnar ett hål i hjärtat. Så tyst det blev?
Och en mamma som gör det bästa av situationen, tar vara på fördelarna med vuxenveckan
när bara ett barn pockar på uppmärksamhet och sminkar en röd glad mun på sig själv.

Så där sitter jag.
Luktar på en tröja och kramar en kudde.
Tänker att det kommer inte att bli något trauma för mig,
den dagen de flyttar hemifrån.

Inget stort iallafall.
För jag är van, jag vet så smärtsamt väl att de bara är till låns.
Och jag är rätt så bra på att ta hand om mig, och ha intressen och leva för annat än dem.

Just den här veckan så får jag ha mina tjejer lite extra,
vi ska till sjukhuset med lilla E och lägga om hennes fot.
Och på tisdag ska vi till kusinernas underbara hus och fira stora M.

/Drömma-Lotta

Rummet som är mitt fast ändå inte...

2011-09-16T16:19:00.001+02:00

I ena änden finns min och Judiths säng, stora fönstret och gungstolen.
Varje natt vaknar hon två gånger och jag hasar ner till henne
och rullar upp henne till mig.
Hon tycker bäst om min kudde fast hon sover lugnare på sin.
Varje morgon gosar vi i mammasängen, hon pruttpratar med munnen
och jag förstår nästan allt hon säger.
Sen bajsar hon och då vill man INTE ligga kvar
kan jag tala om.

I andra ändan har jag min lilla arbetshörna och mina kläder.
Nja, en del av mina kläder kanske jag ska säga.
Där har Judith sin lekhörna och än så länge brukar balkongdörren vara öppen
hela dagarna. Det tycker jag är det bästa med mitt rum.

I mitten står soffan och tvn och där sitter lilla M och har skola med mig.
Och just nu tittar hon rätt mycket på fultv som jag kallar de dära konstiga
barnkanalerna. Härspelas det även spel.
Och vi har fredagsmys, tittar på film och så.

Nästan hela tiden är det ungar i "mitt" rum.
Och jag kan inte låta bli att längta efter en dörr att stänga om mig.
Även om jag är lycklig som har mitt hem.
Så längtar jag...

Trevlig helg alla läsare!

2011-09-16T16:10:00.000+02:00

Vi städade igår och Elias fick en ny blomma till sitt rum.
Klädskåpet är fint men vi har sålt det till förmån för en
praktiskbyråfrånIKEA. De kom, betalade och sa att de hämtar snart snart.
Konstigt, nu har det gått många dagar tycker jag...

En prickig liten blus från fina Julia kan jag snart knäppa om brösten.
Snart.
Sålänge kan man knyta och se lite fin ut ändå.
Nu ska jag visa er mitt rum som är typ inte mitt rum annat än när alla andra sover.

Trevlig helg alla fina!

Hemundervisning

2011-09-15T10:36:00.000+02:00

Vi har skola hemma varje dag.
30 min bokstäver och nästa vecka börjar vi räkna.
Klistra guldstjärnor i boken.
Jag lägger post-it lappar som lilla M kan para ihop till ord på golvet
och tänker att det är bra att det är städdag.
Eftersom dammsugaren tittar på mig sådär. Konstigt.
Och för att sittandes på golvet ser man sanningen.
Damråttor syns inte på bild...

SOL MOR MAMMA RAR MALVA HEJ

Vår nya tv ser enormisk ut,
vi har fått låna den och det är fint om man gillar film.
Lejongap på mitt bord.
Rullstol i hallen.
Kaffe.
Förkyld grinig bebis som vill bäras ofta.
Jag går och håller om min ömma armbåge hela tiden.
Nattlinne halva dagen sen slinker jag in i den fina prickiga.
Som jag designat själv.
Det är tufft tycker jag.

Om du är storlek large har jag två kvar som är till salu!

Igår fick jag en jättefin present av någon.
Jag och Judith ska få följa med till London en helg, fantastiskt!!
Sist var jag där på språkresa efter åttan.
Undrar om staden är sig lik...

Har ni tips på boende, butiker eller matställen så skriv till mig snälla:
dromma@dromma.se

Kyss,
Drömma-Lotta

Och så kommer andra dagar...

2011-09-14T10:58:00.002+02:00

...när man tänker att livet är lite skört.
Det värker i kroppen av trötthet och saker blir annorlunda.
Lilla M behöver rullstol ett bra tag.
Två timmars resväg fram och tillbaka på spårvagnar och bussar till Östra.
Skrikande bebis och väl framme har de stängt.
Rullstolen får vi hämta idag istället.

Idag.
Min unge är tapper och glad, vi har hemundervisning och fyller golvet
med post-it lappar, stavar till MAMMA MALVA MARTIN MALIN och SOL.
Lillasyster äter upp lapparna. Jag tittar mig i spegeln och tänker att det är väl konstigt.
Vart tog den snygga fräcka fembarnsmamman vägen?
Knappt nåt hår kvar på huvudet och tröttrynka i pannan.
Likblek.
Idag. Ska jag till reumatolog och visa upp mig.
Idag ska jag hinna tusen andra saker, och så var det det där med rullstolen då.

Idag.
Firar jag att det är två år sedan jag höll bebispappans hand för första gången.
Jag önskar att jag orkade vara fin. Göra nåt storslaget.
Och att jag hade råd att köpa mig en jumper och en klänning från ett av Sveriges
just nu, finaste klädmärken: JUMPERFABRIKEN

Faktiskt gör det mig lycklig, att titta på deras bilder,
att det finns några med så fin smak och grace i allt de gör.
Naturligt, vackert, bärbart och jordnära samtidigt som det är lite busigt romantiskt på samma gång.
Som bilderna, så hade jag velat se ut idag.
Bjuda ut bebispappan på date istället för att hänga på sjukhus.
Skämma bort oss och ha barnvakt.

Stötta nya starka kvinnor med bra tänk, shoppa på hemsidan och sprid länken.
Tack, hurra :)

Och i morgon tar vi nya tag!
/Lo

Evy

Elvira

Boel

Inez

Mammamagen

2011-09-11T14:37:00.003+02:00

När det händer ens barn något, och man inte har barnvecka.
Då känns det lite som att man går sönder.
Särskilt när man inte får reda på det direkt utan nästa dag.

Idag är jag besviken och trött i huvudet,
mammamagen värker efter min unge och hjärtat blöder när jag tänker på
hur lång tid det tar för en fot att läka och för en liten M att kunna gå igen.

Det var bara det.
Näe en sak till,
se alltid till att era barn har hjälm när de cyklar
och skjutsa aldrig små barn på en pakethållare.
Aldrig.

/Lo